Tre gånger begärde Falu-polisen att kollegorna i Gävleborgsdistriktet skulle DNA-testa Anders Eklund, som har erkänt att han bragt både 10-åriga Engla Juncosa Höglund och 31-åriga Pernilla Hellgren om livet. Alla tre gångerna lämnades begäran därhän.
Efter Eklunds erkännande har blickarna vänts mot polisen: Beror de många obearbetade tipsen om Eklund och underlåtenheten att DNA-testa honom på den mänskliga faktorn eller brister samarbetet mellan landets 21 polismyndigheter? Skulle Eklund ha kunnat kopplas ihop med mordet på Pernilla Hellgren tidigare om polisen hade haft ett väl fungerande centralt brottsspaningsregister och inte - som i dag - ett användarovänligt och ofullständigt register? Hade mordet på Engla då rent av kunnat undvikas?
Aktuellts genomgång av polisens rutiner och register (15/4) pekar på stora brister. Uppgifter lagras lite här och var, ofta i pärmar, ute i distrikten. Mycket av informationen förs inte vidare till det centrala registret och olika tips om personer som Anders Eklund kopplas därför inte ihop. Med den följden att grova brottslingar inte upptäcks och kan fortsätta begå brott.
Polisens register är eftersatta. I väntan på en ny polisdatalag heter det. Men systemen konstruerades redan på 80-talet och borde ha uppdaterats sedan dess. Tekniken har genomgått en explosionsartad utveckling och brottsligheten ser inte längre ut som den gjorde då.
Thomas Bodström (s) vill nu att polisväsendet utreds grundligt; att införandet av en enda polismyndighet övervägs. Justitieminister Beatrice Ask (m) håller inte med - och framhåller i stället vikten av att det blir fler poliser.
Polisväsendet har allt att tjäna på enighet över parti- och blockgränserna.
Bristen på samordning är en viktig förklaring till att polisen dras med omoderna tekniska system. Den hårda belastningen på enskilda polismän kan i sin tur förklara att viktiga förfrågningar och tips lämnas därhän.