Som en ikon i det nedgångna köket i utkanten av S:t Petersburg hänger ett foto från simhallen i Kiruna. Tre glada syskon i en himmelsblå bassäng. Men det var länge sedan.
I rummet intill ligger 12-årige Vlad. Han är ett av de apatiska flyktingbarn som skickats ut från Sverige -- med hänvisning till att han kan få vård i Ryssland.
I går publicerade Dagens Nyheter ett skakande reportage om vad som verkligen hände med Vlad. Det som beskrivs är inget olycksfall i svenska myndigheters arbete, utan en ganska typisk berättelse.
Från början var Vlads pappa företagsledare i Vitryssland. När han utsattes för förföljelser och trakasserier blev familjen tvungen att fly, men det ansågs inte vara skäl nog att stanna i Sverige. Då stoppade Vlad i sig trettio vitaminkapslar -- i tron om att han skulle dö. Inlagd på Barnens sjukhus i Huddinge virade han duschslangen runt halsen. Några månader senare blev han apatisk och fick matas med sond.
I dag hör det till familjens ryska vardag att hämta vatten hundra meter bort. Toaletten är en hink i farstun. Den vård som svenska myndigheter utlovade har föräldrarna inte sett röken av. Detta trots att överläkare Göran Bodegård vidtog särskilda åtgärder för att Vlad skulle få rätt hjälp.
"Här kan ungar avvisas med hänvisning till att det finns vård, och så stämmer det inte i realiteten", säger Bodegård.
Men att svenska myndigheter inte följer upp de apatiska flyktingbarn som skickas tillbaka är egentligen inte förvånande. Cynismen är ett faktum. Annars skulle så sjuka barn knappast packas ombord på planet, försedda med enkel biljett.