För ett fungerande samhälle är det viktigt att människor vågar starta nya företag och att det finns ett tydligt och bra regelverk som möjliggör detta. I det vällovliga syftet föreslår Alliansen att aktiekapitalet ska sänkas till 1 krona. Att driva näringsverksamhet i aktiebolagsform innebär att det som ägaren riskerar, om regelverket följs, är det insatta aktiekapitalet - för närvarande minst 50 000 kronor. Därtill kan betalningsskyldighet uppkomma genom till exempel borgen.
I aktiebolagslagen (ABL) finns regler som säger att personligt betalningsansvar kan uppkomma för bolagets styrelse om mer än halva aktiekapitalet är förbrukat och kontrollbalansräkning inte upprättas på visst sätt. Redan i dag, med ett lägsta aktiekapital om 50 000 kronor, är dessa situationer ganska vanliga. De har dessutom ökat sedan kravet på revisor avskaffades.
I egenskap av konkursförvaltare och ombud för styrelseledamöter ser jag denna negativa utveckling som innebär ekonomisk katastrof och personlig tragedi för entreprenörer, som från början var så entusiastiska. Med sänkt aktiekapital till 1 krona kommer de här processerna att öka i antal, och fler personer riskerar att hamna i ekonomiskt utanförskap. Därtill finns i ABL även regler om förbjudna lån och vinstutdelning delvis relaterade till bolagets aktiekapital.
Om aktiekapitalet ska sänkas till 1 krona måste därför ändringar göras i ett antal andra bestämmelser i ABL. Frågan är om sänkningen av aktiekapitalet är en så viktig förutsättning för att stimulera nya företag, att det motiverar de negativa konsekvenser jag kortfattat pekat på. Den som inte kan få ihop 50 000 kronor har redan i dag möjlighet att starta företag genom en enskild firma eller ett handelsbolag. Det finns flera framgångsrika företag som startat på det sättet. Varför kan de inte göra det även i framtiden?