Folkmord eller inte? Det är frågan som just nu äventyrar relationerna mellan USA och Turkiet.
Det amerikanska representanthuset brännmärkte häromdagen Turkiet för folkmord på hundratusentals armenier under första världskriget. Så många som 1,5 miljoner armenier kan ha dödats och fördrivits av den turkiska armén.
Men Turkiet slår ifrån sig: Det var inget folkmord - de många dödsfallen följde av det allmänna kaoset under första världskriget. Visst, många dog. Men det var inte så många som det påstås och en hel del turkar miste också livet, menar Turkiet.
I går kom det turkiska motdraget till den amerikanska brännmärkningen. Ambassadören i Washington kallas hem för "konsultationer".
Reaktionen är en stark markering mot USA, för vilket Turkiet är en viktig allierad i Irak och Afghanistan.
President Bush varnade på torsdagen för att representanthusets beslut kan bli kontraproduktivt och sätta käppar i hjulet för den amerikanska militären.
Det vore i så fall olyckligt.
De senaste dagarnas händelseutveckling i Pakistan och Afghanistan antyder att amerikansk militär - men även militär från andra länder - behövs i Afghanistan.
USA är dessutom beroende av Turkiet för att kunna fortsätta insatserna mot våldet i konflikternas Irak.
Men på senare år är det inte bara det amerikanska representanthuset som känt sig manat att ställa sig på armeniernas sida. För några år sedan gjorde det franska parlamentet likadant. Det pågår även en diskussion bland svenska riksdagsledamöter att ta upp frågan.
Det enklaste för Turkiets del vore att erkänna att folkmordet har ägt rum. Det skulle också ge armenierna den upprättelse de så väl förtjänar.