En människa död och över 40 skadade. Det är facit efter kravallerna i Estlands huvudstad Tallin - allt på grund av en staty. För en svensk är det svårt att förstå men på andra sidan Östersjön - bara några tiotal mil härifrån - är historien fortfarande levande.
Monumentet - som fick rysktalande ungdomar att gå ut på gatorna, vandalisera byggnader och attackera polisen - restes som ett minne över Sovjets seger över Nazityskland i andra världskriget.
För esterna innebar dock segern inledningen av ett halvsekels ockupation. Premiärminister - Andrus Ansip - har därför beslutat att göra sig av med vad han ser som ett minnesmärke över den sorgligaste perioden i landets historia.
Men historien kan inte göras ogjord. Sovjetunionen lockade vanliga ryssar att bosätta sig i Estland och idag utgör de ungefär 25 procent av befolkningen. Det måste esterna lära sig att leva med. Det är orimligt att betrakta den ryska civilbefolkningen som kvardröjande ockupanter.
För naturligtvis handlar inte de senaste dagarnas oroligheter om gravar och stenstoder. De har blivit symboler för den ryska minoriteten i landet, en minoritet som lever i misär och känner sig diskriminerad.
Estland har kritiserats av Amnesty International för sin minoritetspolitik så något borde göras. Här kan EU göra en insats.
Om inte Bryssel agerar lär Moskva göra det - vilket säkerligen skulle göra ont värre.
Håkan Boström