Det har blivit mer och mer klart vilken enorm påverkan den statsfinansiella krisen i Grekland har på länder även utanför euroområdet. Plötsligt tycks reformutrymmet i Sverige inför det svenska valet ha krympt ihop till närmast noll - och detta trots att Sverige har starkare statsfinanser än de flesta andra europeiska länder.
Den grekiska regeringens fusk med statistik, som dolt budgetunderskottets storlek har vilselett valutamarknaden och gjort det möjligt för landet att leva över sina tillgångar under lång tid.
Men det är inte bara den falska statistiken som har skapat krisen. Valutaunionen förutsätter stabila statsfinanser i medlemsländerna. Misskötsel i ett land drabbar automatiskt de andra. När länderna hade egna valutor straffade sig underskottspolitiken genom att valutan försvagades, vilket bland annat medförde sämre köpkraft för landets befolkning. En sådan mekanism saknas i euroländerna och eftersom ekonomiskt vanstyre i ett land drabbar andra länder måste finanspolitiken samordnas och övervakas.
Reglerna om högst tre procents budgetunderskott efterlevs inte. Idag är det bara ett fåtal länder som lever upp till reglerna. Systemet behöver utan dröjsmål reformeras.
Men det är för den skull inte rätt att peka ut eurosamarbetet som boven i dramat. Den rådande krisen visar i själva verket tydligt varför EU är ett fredsprojekt.
Risken för att den korrupta grekiska demokratin skulle övergå i diktatur hade varit större om landet stått utanför EU. Om inte EU hade lyckats enas om ett stödpaket hade protesterna mot regeringen troligtvis resulterat i ännu mer våld.
Krisen i Grekland har ställt frågan om valutaunionens framtid på sin spets. Den harmonisering av medlemsländernas finanspolitik som nu krävs ställer i sin tur krav på en större överstatlighet är därmed en kontroversiell fråga.
Att rulla tillbaka utvecklingen löser dock inga problem. I och med östutvidgningen av EU har demokratin stärkts i Europa. Att medlemsstaternas suveränitet begränsas är ett lågt pris att betala för fred och stabilitet i Europa och tack vare EU finns det en press på stater som Bulgarien, Rumänien och Grekland att ta itu med sin korruption.
EMU är själva grundbulten i EU-projektet. Med ökad finanspolitisk samordning, bättre kontrollmekanismer och sanktionsmöjligheter mot länder som missköter sin ekonomi kommer valutaunionen att stärkas.
Det kan därför visa sig att Sverige har inväntat helt rätt tillfälle att ansluta sig. En ny folkomröstning under nästa mandatperiod bör därför inte uteslutas. Med ett reformerat EMU finns förutsättningar för en ny tillväxtperiod i Europa.