Toppen på ett isberg. Så kan man beskriva fånglägret Guantánamo på Kuba. Några månader efter slaget mot New York och Washington 2001 började regeringen Bush frihetsberöva misstänkta brottslingar i tron att det skulle göra världen säkrare. Drygt fem år och två krig senare har många av terrorns stora ingenjörer krossats eller omhändertagits. Men dess lära har spridits som ringar på vattnet.
Det är lätt att förstå att George W Bush har svårt att medge det, men det var en starkt ifrågasatt president som i natt höll sitt årliga och kanske viktigaste tal till nationen.
På förhand hade det läckt ut att Bush vill sända ytterligare 17 500 man till Irak och placera fler styrkor på de osäkra gatorna i Bagdad. Men i kongressen - där demokraterna numera är i majoritet - hörs många kritiska röster. Och det växande motståndet till kriget och nya militära utgifter märks även i väljarkåren. Bara 17 procent bejakar en starkare amerikansk närvaro i Irak, skriver Washington Post.
Bush säger ofta att USA ska vara kvar i Irak tills jobbet är avklarat - trots att kriget redan beräknas ha kostat 400 miljarder dollar.
Det kan förstås tyckas vansinnigt. Men även om det är befriande att Bush inte är lika självsäker som förut har han rätt i att det vore tanklöst och oansvarsfullt att i all hast dra sig tillbaka.
Däremot står det bortom alla tvivel att det inte räcker med fler soldater. Han bör också erkänna att de militära lösningarna varit ett fiasko, öka pressen på den irakiska regeringen och lägga fram en grundlig tidsplan för en amerikansk reträtt.
Samtidigt har man valt att öka sitt engagemang på Afrikas horn. I går genomfördes nya flyganfall i syfte att bekämpa regionala al-Qaida ledare och skapa säkerhet i södra Somalia. Attackerna har väckt stark kritik, men Washington försvarar bombandet med att man bekämpar islamistiska terrornätverk och att man dessutom lyckats döda en av de ansvariga bakom attentatet mot USA:s ambassader i Kenya och Tanzania 1998.
Och även om Somalias regering sörjer de civila förlusterna välkomnas det att USA intensifierar kampen mot landets militanta islamister - varav flera är misstänkta för samröre med terrornätverket al-Qaida.
Det är inte konstigt att George W Bush satt kampen mot den globala terrorismen överst på sin agenda. Under hans tid vid makten blev USA för första gången attackerat på hemmaplan. Attentatet mot World Trade Center och Pentagon var inte bara en förödelse för USA. Det var ett slag mot den fria världen.
Men det ska stå osagt om världen blivit en bättre plats att bo på. Snarare finns det åtskilligt - inte minst i hanteringen av Guantánamofångarna - som tyder på att den både blivit osäkrare och farligare.
Den sista tiden i Vita huset måste George W Bush visa att världens enda supermakt kan bekämpa terrorismen utan att samtidigt kompromissa med demokratiska ideal och centrala mänskliga rättigheter.
Annars blir världen knappast mer rättvis och mindre sårbar.