Majoriteten i Östergötlands landsting har kastat in handduken gällande skatten och ansluter sig till oppositionens linje att den måste höjas. Dessutom med minst så mycket som S, V och MP pläderat för, det vill säga 50 öre.
Höjningen kan inte ses som något annat än ett misslyckande för alliansen och Vrinnevilistan. Under valrörelsen och hela förra året slog de resolut ifrån sig att östgötarna skulle behöva betala mer för sin vård. Skälen har varit många, dels att skattehöjningar går emot arbetslinjen, dels att rationaliseringar och effektiviseringar är bättre sätt för att få budget i balans.
De där argumenten gäller förstås fortfarande. Och skattehöjningar är sällan en långsiktig lösning. Om de behövs tyder de ofta på långtgående problem som inte löses genom mer pengar. Nästa år kommer den nya skattesatsen inte längre att vara ny, och då gäller att vården inte anpassat sig till högre kostnader. Då lär fler höjningar vara att vänta.
Till politikernas försvar så har Östergötland haft landets näst lägsta landstingsskatt. Det läget förändras förstås med höjningen, men kommer ändå att ligga under rikssnittet. Det faktumet är dock inget som majoriteten ska luta sig emot - eller för den delen oppositionen, som inte kan sitta nöjt tillbakalutade och konstatera "vad var det vi sa?".
I stället bör siktet för båda blocken vara inställt på att lösa de ekonomiska och strukturella problemen för att inom en snar framtid kunna återställa östgötarnas låga skattenivå.
Maria Björk Hummelgren