”Varje rykte om att det kalla kriget har upphört är falskt. Men det är ett annat kallt krig än det föregående.” Så inleder den moderate riksdagsledamoten Mats Johansson sin senaste bok ”Kalla kriget 2.0 – Ryssland rustar”. Boken är utan tvivel en stridsskrift och ett inlägg i den pågående försvarsdebatten. Med största sannolikhet riktar den sig till företrädare i Johanssons eget politiska läger. Moderaterna har tidigare varit Sveriges främsta försvarsparti. Nu sjunger de en annan melodi. Säkerhetshot mot Sverige avfärdas lojt. Försvaret möter ständiga nedskärningar. Försvarsminister Karin Enström, moderat även hon, verkar ytterst obekymrad angående Sveriges omdebatterade enveckasförsvar. Hon tycks ta det med ro. Det gör däremot inte Mats Johansson.
Han tillhör den gamla skolans moderater. De som menar att en av statens främsta uppgifter är att tillhandahålla ett dugligt försvar. Och som anser att Ryssland fortfarande inte är att leka med. Johanssons främsta tes i ”Kalla kriget 2.0” är att det finns all anledning att vara på sin vakt gentemot den ryska björnen. Och visst finns det skäl att vara vaksam. Trots att risken är liten för att ryska stridsvagnar kommer att rulla in på svenska gator, bör vi inte glömma att vi har en stormakt inpå grannknuten. En brutal stormakt vars vänkrets består av några av världens grymmaste diktaturer, däribland Syrien och Iran.
Sveriges geografiska position gör att vi alltid måste förhålla oss till Ryssland. Nu när landet är på väg i fel riktning behöver vi noggrant bevaka vad som sker. Den som bär ansvaret för den bedrövliga utvecklingen i Ryssland är en före detta KGB-officer med offensiva stormaktsambitioner, president Vladimir Putin. Han har siktet inställt på att Ryssland ska återuppleva fornstora dagar. Och det har blivit uppenbart att han är beredd att göra vad som helst för att uppnå sitt mål. Regimkritiker förföljs, misshandlas eller mördas. Oppositionella röster inom presskåren tystas till varje pris.
Putin kontrollerar sitt eget land med järnhand. För att kunna ha ett betydande inflytande även bland sina grannländer, framförallt forna Sovjetstater, utnyttjar han att Ryssland är en av världens största producenter av gas och olja. En framgångsrik förhandlingsteknik är att strypa energitillförseln, eller hota med att göra det, till de länder som förlitar sig på rysk gas eller olja. Detta är en taktik som har använts bland annat gentemot Ukraina när landet har varit alltför ”västvänligt”. Försvarsforskaren Robert Larsson menar att det är ett politiskt instrument som Ryssland har använt mot sina grannländer mellan 50 och 60 gånger sedan 1991. Det är så som kalla kriget 2.0 bedrivs. Dagens blåögda Moderater har ett och annat att lära av Mats Johansson och hans gammelmoderata garde. Sverige har en diktatur på sin bakgård. Och det är ett faktum som inte bör ignoreras.