Dopning som problem inom idrotten är välkänt. Men som samhällsproblem är bruket av androgena anabola steroider, AAS, fortfarande underskattat.
Denna vecka faller domen över den 23-årige Linköpingsbo som tidigare i höst greps av polisen efter att ha beställt 124 000 doser testosteron på internet.
Fallet är bara ett bland många - men det är en varningsklocka. Den mängd testosteron 23-åringen hanterade kan uppskattas räcka till ett par hundra personer. Sydsvenskan skrev i oktober om polisutredningen av en man i Malmö som langat steroider för fyra miljoner på ett år.
Trots att varken tull eller polis har satsat på att hitta AAS, har de mer eller mindre snubblat över allt större beslag det senaste årtiondet.
Efter ett uppmärksammat fall 2006 då en steroidmissbrukande man i Tungelsta mördade sin 12-åriga styvdotter och våldtog hennes 13-åriga kompis - beslutade polisen att prioritera arbetet mot AAS.
I dag vet man att anabola steroider är den fjärde vanligaste drogen, vanligare än både heroin och kokain. I Stockholm har polisen hittills i år fått in 3040 dopningsfall.
Varför är detta ett samhällsproblem?
Omfattningen visar att dopning inte längre är ett problem bland fanatiska kroppsbyggare, utan förekommer i breda grupper av unga killar - och faktiskt även tjejer - som tränar på gym för att bygga upp sin kropp. De riskerar att fastna i ett missbruk av AAS som påminner om narkotikamissbruk. Det leder i sin tur till stora hälsorisker, till våldsbenägenhet, och en risk att hamna i kriminalitet. Bruket av AAS kostar stora pengar och gör individen asocial. Självmord är ett annat problem i dopningens kölvatten.
Samtidigt har AAS blivit allt vanligare bland kriminella och narkomaner - ett sätt att bli tuffare och våldsammare. Polisen erkänner i dag att det finns en koppling mellan AAS och extrema våldsbrott.
Det är bra att polisen äntligen börjat ta itu med detta växande problem. Men det krävs också breda insatser som involverar både skola och sociala myndigheter, precis som när det gäller narkotikamissbruk. Det krävs en medvetenhet om problemet, bland föräldrar och i hela samhället.
Det finns en oerhörd naivitet när det gäller dopning - inte minst i medierna. Osunda kroppsideal hålls fram helt oreflekterat, exempelvis i tv-underhållning som Gladiatorerna. Bodybuilding håller på att bli rumsrent, trots att det inte råder något tvivel om att dopning är en nödvändig förutsättning för sporten som den ser ut i dag. En landslagsledare för damlaget i bodybuilding erkände till exempel nyligen ett omfattande dopningsmissbruk (Sydsvenskan 13/10).
Arnold Schwartzenegger - som väl utan överdrift kan kallas den dopade kroppens omslagspojke nummer ett - har kunnat gå vidare till en karriär som guvernör i Kalifornien och är en aktad medborgare.
Tydligare kan bilden inte bli av hur samhället officiellt fördömer bruket av anabola steroider - men samtidigt blundar för problemet.
Den dubbelmoralen bör vi ändra på - för att kunna komma till rätta med samhällsproblemet dopning.