Förslaget om uppsamlingsläger för asylsökande utanför EU:s gränser ligger lyckligtvis i träda, efter hård kritik från i första hand Spanien och Frankrike. Men sannolikt kommer förslaget att tas upp igen. Som det brukar göra. Regeringarna i Storbritannien, Tyskland och Italien vill ligga steget före sina hemmaopinioner, och de aviserar gärna tuffare tag mot asylsökande.
I dag samlas inrikes- och migrationsministrar från EU:s 25 medlemsländer för att diskutera ett flerårigt program med syfte att harmonisera EU:s asylpolitik. Ambitionen är att gemensamma regler ska gälla senast år 2010.
Dessvärre finns det skäl för viss framtidsoro. Flera europeiska regeringar har redan visat sig beredda att göra avsteg från grundläggande principer på asylområdet. Organisationer för mänskliga rättigheter menar exempelvis att förslaget om uppsamlingsläger för asylsökande är ett brott mot Genèvekonventionen.
Europa är inte bara en geografisk enhet. Det europeiska projektet bygger på grundläggande värden, däribland mänskliga rättigheter.
Enligt förslaget till en ny grundlag bygger EU på respekt för frihet, demokrati och jämställdhet. Dessa värden ska enligt det nya fördraget vara gemensamma för medlemsstaterna, vars samhällen dessutom ska präglas av mångfald, tolerans och rättvisa.
EU:s mål sägs i första hand vara att främja dessa värden, liksom att främja fred och välfärd.
Det är ord som förpliktigar.
Varje år söker sig hundratusentals människor till Europa för att de drömmer fullt legitima drömmar om ett bättre liv. För dem är asylsystemet den enda möjliga vägen in. Från hopplöshet till frihet, från fattigdom till välfärd.
Under senare tid har "trycket" från Nordafrika på länder som Italien och Spanien rönt stor uppmärksamhet. Det har talats i närmast hotfulla ordalag om invand-ringen från Nordafrika som Europas stora utmaning på tio års sikt.
Men i själva verket är Europa en åldrande kontinent, en världsdel med stort behov av utländsk arbetskraft. Därför gäller det att öka möjligheterna för laglig invandring. Samtidigt måste EU ena sig kring en allvarligt menad politik för att minska fattigdomen i olika delar av Afrika.
I förra veckan sade EU:s talesman i utrikesfrågor, Javier Solana, i en intervju i Dagens Nyheter:
"Vi sitter i våra vardagsrum och tittar på tv hur människor lider och undrar varför i hela friden EU inte gör något. Men för att ingripa måste vi ha de verktyg som krävs. Att förneka oss dem vore något av ett hyckleri."
Solana hoppas närmare bestämt på EU:s nya konstitutionella fördrag.
Om den nya grundlagen accepteras i de medlemsländer som håller folkomröstning kommer Javier Solana om några år att bli EU:s gemensamma utrikesminister.
EU har i dag nästan dubbelt så många invånare som USA. Unionen är sällsamt rik och en av värld-ens största biståndsgivare. Enligt Javier Solana har EU en särskild skyldighet att vara aktiv på den internationella arenan.
Förhoppningsvis blir Solana utrikesminister. Han betonar EU:s moraliska plikt inför omvärlden, och han tycks utgå från den europeiska värdegrunden.
Att bekämpa fattigdom, och att välkomna den arbetskraft som behövs, är en mer långsiktig lösning än att inrätta asylläger utanför Fästning Europa.
EU ska vara en öppen union. Och den ska byggas på mänskliga värden.