Att man sänder förnödenheter för att bistå civilbefolkningen i Gaza är givetvis berömvärt. Under de ett och ett halvtår som förflutit sedan Gazakriget som följde på Israels tillbakadragande från området har Gaza varit utsatt för blockad. Blockaden har tillkommit för att hindra islamistiska terrororganisationen Hamas, som nu styr i Gaza, från att smuggla in vapen till deras kamp mot Israel.
Hamas har tydligt visat att de inte respekterar de avtal som ingicks mellan Israel och den tidigare Palestinska regeringen, och anser att staten Israel inte har något existensberättigande. Under kriget för ett och ett halvt år sedan använde man den egna civilbefolkningen som gisslan när man etablerade sina militärbaser och vapenförråd i sjukhus och skolor. Raketattackerna mot Israel har fortsatt också efter kriget. Det är förståeligt att Israel gör vad de kan för att behålla kontrollen över vad som förs in till det Hamsstyrda Gaza och inte. Det är därmed inte acceptabelt att sanktionerna riktar sig mot civilbefolkningen. Därför är det ett positivt tecken att Israel lättat på blockaden och nu tillåter införsel av ett betydligt större antal varor än tidigare.
Enligt Jerusalem Post fördes så sent som i förra veckan 14 000 ton förnödenheter in landvägen till Gaza. 781 Gazabor har också fått sjukvård i Israel och på Västbanken. FN:s Mellanösternsändebud Robert Serry råder det, tack vare hjälpsändningarna inte längre någon humanitär kris i Gaza. Det betyder inte att de en och en halv miljon människor som lever där inte är i behov av stöd och hjälp utifrån. Man lever fortfarande avskurna från omvärlden på grund av Israels sanktioner och dras ännu med sviterna från Israels fruktansvärda bombkrig för ett och ett halvt år sedan då, förutom alla dödsfall och skador också tusentals hus raserades.
Att samla in och sända hjälp till Gaza är därför i högsta grad motiverat, liksom att utöva påtryckningar mot Israel så att de inte försöker använda civilbefolkningen som medel för att komma åt Hamas. Det skulle dessutom vara kontraproduktivt för Israel eftersom stödet för den typen av rörelser snarast ökar under svåra omständigheter. Men Ship to Gaza är inte rätt väg att gå. Själva hjälpinsatsen är en droppe i havet och jämfört med vad som till samma kostnad kunnat föras in landvägen via Israel är den skrattretande.
Låt oss hoppas att Israel möter denna vallfart av Israelfientliga aktivister (Henning Mankell har bland annat deklarerat att Israel aldrig borde ha tillkommit från början) på ett klokt sätt och inte ger dem den dramatiska konfrontation till havs inför världens tevekameror som de är ute efter.