Valet till EU-parlamentet den 13 juni blir framför allt ett tillfälle att säga sin mening om EU:s förändring i ännu mer centralistisk riktning. I helgen hade vänsterpartiets kandidater valupptakt. Jonas Sjöstedt, partiets förstanamn, framhöll att grundlagen - som innebär ett stort steg i centralistisk riktning - är den viktigaste frågan i valet.
Formellt är det inte EU-parlamentet som beslutar i denna fråga. Alla de partier som säger ja till förslaget till grundlag kommer också att försöka glida undan genom att hänvisa till att beslutet tas av varje enskilt medlemsland.
Men EU-parlamentsvalet får inte desto mindre stor symbolisk betydelse. Det hålls helgen innan EU-ledarna träffas för att underteckna unionens nya grundlag.
En framgång för de partier - socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern - som säger ja till grundlagen och nej till att svenska folket får säga sin mening om den kommer av dessa också att tas till intäkt för att väljarna i Sverige godkänner marschen i fortsatt överstatlig riktning.
En framgång för vänstern, miljöpartiet och Junilistan (som blir ett alternativ för borgerliga och socialdemokrater som är kritiska till överstatligheten) kommer i gengäld att tolkas som en ny manifestation av den opinion som kom till uttryck i folkomröstningen om EMU.
Framför allt är det viktigt att få partietablissemanget att ändra uppfattning i synen på folkomröstning om grundlagen. En rad EU-länder, Danmark, Nederländerna, Irland, Portugal, Spanien och Tjeckien, har redan förutskickat att deras medborgare kommer att få rösta om frågan.
I går signalerade också Storbritanniens premiärminister Tony Blair att det kan bli en brittisk folkomröstning, kanske redan till hösten.
I det läget kan inte den svenska partieliten, som i fråga om mer makt till EU befinner sig på kollisionskurs med folkmajoriteten, omöjligen hålla fast vid sitt motstånd mot att låta svenskarna uttala sig om EU-grundlagen.