Hur kommer Rumänien och Bulgarien att påverkas av medlemskapet i EU?
Och vilken roll kommer de att spela i EU:s politik?
Det var två av de frågor som diskuterades vid ett seminarium på EU-kommissionens kontor i Stockholm tidigare i veckan.
Både Rumänien och Bulgarien har arbetat hårt för att leva upp till Köpenhamnskriterierna sedan de ansökte om medlemskap 1995. Kommissionen har noga kontrollerat reformerna enligt en lista på 140 punkter. Ännu återstår en handfull krav, som ska följas upp senare i år.
Processen och kriterierna har varit de samma som för andra länder som sökt medlemskap. Ändå är alla inblandade överens om att hårdare krav på efterlevnad har ställts på Rumänien och Bulgarien. Det har att göra med det politiska klimatet.
Bakom utvidgningen 2004 fanns en stark och gynnsam opinion. I dag är inställningen mer EU-kritisk i många medlemsländer. Kommissionen tycks ha velat föregå all tänkbar kritik.
Medlemskapet har kostat på för bulgarer och rumäner, de ekonomiska reformerna har varit smärtsamma. Nu väntar sig medborgarna omedelbara resultat - gigantiska EU-bidrag och utländskt kapital som flödar in i ekonomin och höjer levnadsstandarden för gemene man.
Det finns anledning att tro att många kommer att bli besvikna. Stora grupper i samhället, främst pensionärer och lågutbildad, äldre arbetskraft, riskerar att hamna utanför den ekonomiska tillväxten.
Det kan leda till en politisk backlash. Kampen för att vinna medlemskap i framgångsklubben EU har i någon mån enat såväl politiska partier som de breda folklagren i dessa två länder. Om inte utdelningen kommer fort nog, kan det bli en källa till splittring. Flera av EU-medlemmarna i Östeuropa, med Polen som det tydligaste exemplet, har sett populistiska nationalistpartier växa sig starka. Det kan drabba även Rumänien och Bulgarien.
EU är ingen fribiljett till ekonomiskt välstånd, även om det förbättrar förutsättningarna. Avgörande är att dessa två länder fortsätter reformerna och kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Men om väljarnas EU-entusiasm börjar ge vika, kan det bli en tuff match för de seriösa politikerna.
Sett ur övriga EU-länders perspektiv är nytillskottet välkommet. Framför allt Rumänien med sina 22 miljoner invånare och ett förflutet som framgångsrikt industriland har mycket att tillföra den gemensamma marknaden.
Viktigare är dock det strategiska perspektivet. Rumänien och Bulgarien har både en geografisk och kulturell närhet till västra Balkan. Att medverka till stabilitet i den regionen bör ligga högt upp på EU:s utrikespolitiska agenda.
Dessutom är båda de nya medlemmarna inställda på att arbeta för en demokratisering och modernisering i övriga länder kring Svarta havet. Det är en region som länge dominerats av Rysslands och Turkiets intressen, men där såväl EU som USA försöker vinna inflytande.
Rumänien och Bulgarien kan bli EU:s nyckel till Svarta havet och Balkan.