Alltsedan EU-valet i juni är skeptiker och unionsmotståndare på offensiven. Vänsterpartiet och miljöpartiet - men också Junilistan - reser i dagarna land och rike runt för att kräva en folkomröstning om det fördrag som kallas EU:s nya grundlag.
Inte minst på statsminister Göran Persson har trycket ökat under senare tid. Även i socialdemokratiska led har kraven rests på en folkomröstning, och till det tiotal länder som med all säkerhet kommer att låta sina väljare gå ett extra varv till vallokalerna hör numera både Storbritannien och Frankrike. Ett enda nej i någon av dessa omröstningar riskerar att förlama EU-samarbetet för lång tid.
Visst kan tanken vid en första anblick tyckas frestande - att väljarna ska få ta ställning i ett särskilt val. Den som är emot en folkomröstning verkar ha något att dölja, eller åtminstone att vara rädd för. Och efter ett rekordlågt valdeltagande i sommarens EU-val måste ledande politiker visa att de lyssnar till sina väljare.
Ändå finns en rad tungt vägande skäl att avvisa kravet på en svensk folkomröstning.
En folkomröstning om ja eller nej till Europas nya grundlag skulle vara den tredje under kort tid som gäller en EU-fråga. Ett så flitigt användande av folkomröstningar stärker inte demokratin. Tvärtom urholkar det vårt representativa styrelseskick.
I en demokrati som den svenska hör rådgivande folkomröstningar till undantaget. Tanken är att valda politiker ska fatta beslut på tydligt redovisade grunder, så att de kan ställas till svars i ordinarie riksdagsval.
Folkomröstningar innebär ofta att det blir oklart vem som egentligen bär ansvaret för avgörande beslut. För riksdagsledamöterna är det inte lätt att veta om de i kammaren ska rösta efter sin övertygelse, eller om de ska följa omröstningsresultatet.
En folkomröstning inbjuder dessutom till förenklade argument på båda sidor, och kan leda till olyckliga låsningar i politiken. Inte sällan är det oklart vad folkomröstningen egentligen gäller. Det visar inte minst 1980 års kärnkraftsomröstning.
EU:s nya grundlag är ingen enkel fråga om ja eller nej. Vad innebär ett nej till fördraget? Betyder det nej till hela EU? Eller ett ja till maktfördelningen inom dagens EU, med ett otal krångliga fördrag som grund?
Ett viktigt argument handlar också om att respektera resultatet av 1994 års folkomröstning. Det EU som Sverige anslöt sig till änd-rar inte sin grundläggande karaktär genom det nya fördraget.
"Det är samma EU och samma svenska relation", som Göran Persson nyligen yttrade i en tidningsintervju.
EU:s nya grundlag är måhända ingen perfekt fördragstext. Men den kan göra unionen mer begriplig, öppen och demokratisk. Att EU:s militära krishanteringsförmåga ska stärkas genom det nya fördraget gagnar dessutom freden.
Vidden av Europas handlingsförlamning blev tydlig med konflikterna på Balkan under 1990-talet. Risken att en så mörk period ska återupprepa sig avtar i och med EU:s fortsatta utvidgning.
Fler medlemsländer innebär större förutsättningar att komma tillrätta med problem som trafficking, narkotikahandel och organiserad brottslighet. Men det ställer också krav på reformer - för ett mer effektivt samarbete över gränserna.
Om EU ska vinna legitimitet måste unionen också få möjlighet att visa större handlingskraft.