På lördagen kom bekräftelsen på det som hela världen väntat på.
Kosovos premiärminister Hashim Thaci deklarerade att den serbiska provinsen utropar sig självständig söndagen den 17 februari, i går alltså. Och så blev det.
Redan i lördags fylldes huvudstaden Pristinas gator av firande kosovoalbaner, som utgör 90 procent av befolkningen i provinsen. I de serbiska delarna var stämningen inte lika förväntansfull. Många serber har redan flytt och de som är kvar oroar sig för hur den serbiska minoriteten ska behandlas i ett självständigt Kosovo.
Det finns därför farhågor för att den oro och det missnöje som pyr under ytan i "Serbiens vagga" - som Kosovo kallas - ska övergå i kravaller och våld.
Samtidigt kommer självständigheten inte som någon blixt från klar himmel. När Thaci valdes till premiärminister i höstas var han tydlig med att frågan inte var om utan när Kosovo ska bli självständigt. De flesta borde nu ha vant sig vid tanken på en skilsmässa mellan Serbien och Kosovo.
Den Nato-ledda KFOR-styrkan har funnits på plats sedan FN tog kontrollen över Kosovo 1999. Den senaste tiden har insatserna handlat om att skapa lugn och ro; om att förhindra provokationer från båda håll inför den stundande självständighetsförklaringen. Och redan i dag börjar poliser, tullpersonal, domare och åklagare från EU:s polis- och rättinsats anlända till Kosovo.
På sikt talar det mesta för att farhågorna om en upptrappad konflikt mellan serber och albaner är överdrivna. Men därmed inte sagt att det inte kan bli oroligt den närmsta tiden.
Mycket hänger på vad som händer utanför Kosovos gränser.
Ryssland står på Serbiens sida. Båda har varnat för följderna av ett självständigt Kosovo och om den serbiska minoriteten behandlas illa: Serbien har hotat att stoppa transporter, skära av elförsörjningen och gradera ned de diplomatiska relationerna med länder som erkänner Kosovo som stat. Ryssland kommer att använda sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd mot ett erkännande.
USA kommer däremot att stödja självständigheten - liksom majoriteten av EU-länderna.
I dag träffas EU: s utrikesministrar för att diskutera unionens hållning. Och att man kommer överens är oerhört viktigt. Eftersom Rysslands veto förhindrar FN att agera står hoppet till EU - som måste medverka till att Kosovos övergång till självständighet inte mynnar ut i kaos och konflikter.
Självständigheten, som alltså stöds av 90 procent av invånarna i Kosovo, är oundviklig. Att försöka stoppa den vore inte realistiskt.
EU bidrar dessutom redan med ekonomiska och mänskliga medel. Ett erkännande av självständigheten skulle innebära att Kosovo även får det politiska stöd som provinsen behöver.
Det skulle också leda till att EU:s krav på Kosovo att behandla den serbiska minoriteten med respekt skulle få större tyngd. Och att den serbiska minoriteten behandlas väl är i sin tur en grundläggande förutsättning för att gamla konflikter med den albanska majoriteten inte blossar upp igen.