Trenden från förra EU-valet håller alltså i sig: S och Moderaterna kommer inte i närheten av sina riksdagsvalresultat. När det är val till EU är väljarna mer benägna att rösta på ett uppstickarparti.
Bilden förstärks av att det var nära att bli så många som tio svenska partier i EU-parlamentet. Riksdagspartierna och PP tar de 18 platserna i Bryssel, men JL och Sverigedemokraterna var nära att knipa varsitt mandat.
Valrörelsen har inneburit ett trendbrott. I stället för den gamla diskussionen för respektive emot EU har kandidater och väljare pratat om sakfrågor. Vissa kanske tycker att det är synd att de stora perspektiven - "EU som fredsprojekt" - hamnar i skuggan av europeiskt vårdval, utstationeringsdirektiv, alkoholinförselkvoter och fildelning. Men det kan också tolkas som att Sverige har mognat som EU-medlem. Vi behöver inte längre älta om vi ska vara med eller inte, utan intresserar oss för vilken politik olika partier och kandidater driver i parlamentet.
Men att valrörelsen har varit inriktad på sakpolitik betyder inte att den hela tiden varit saklig. Tvärtom har många politiker de senaste veckorna på ett fult sätt försökt göra EU-politik av inrikespolitik. Trenden har varit densamma i övriga EU, och beror rimligen på den ekonomiska krisen. Den opposition finns inte som inte utnyttjar skenande budgetunderskott och arbetslöshet till att försöka vinna röster. Trots detta ser den konservativa-kristdemokratiska partigruppen EPP ut att förbli den största i EU-parlamentet.
Uppenbarligen har dock varken S eller M vunnit på att låtsas som om inrikespolitik är EU-politik. M hade kanske gjort ett bättre val om frihandelskämpar som Hökmark och Fjellner hade fått prata fritt ur hjärtat i stället för att följa en strategi fastlagd på partihögkvarteret i Stockholm. Och S hade kanske tjänat på en toppkandidat som var mer intresserad av EU-politik än att skälla på regeringen. Tyvärr gnager misstanken att S och M inte prioriterade detta EU-val, utan såg det som en uppvärmning inför riksdagsvalet nästa år.
Att Piratpartiet gick bra är kluvet. Å ena sidan behöver de etablerade partierna en påminnelse om att integritet är viktigt - det visade förra årets FRA-debatt. Å andra sidan vore det katastrofalt för de kreativa sektorernas framtid om PP får igenom sina förändringar av upphovsrätt och patenträtt. Då riskerar vi att få ett samhälle där skapande och forskning bara utövas av amatörer på fritiden.
Många log nog snett när SVT berättade att PP tagit allra flest röster från Sverigedemokraternas sympatisörer. Det är roligt att populisterna i SD får stryk av populisterna i PP. En skrämmande fråga är dock vilket som blir nästa vinnande populistparti.