Euro eller inte: Irland är ingen ö

Till slut kände sig den hårt pressade irländske premiärministern Brian Cowen tvungen att be om EU och IMF:s hjälp för att rädda den gröna öns ekonomi. Läget är akut med rekordstort budgetunderskott och hot om bankkollaps. Arbetslösheten väntas stiga än mer och flyttlassen till kontinenten går i en massiv, enkelriktad ström. Regeringen är minst sagt impopulär och röster om nyval har höjts. Krisen är inte självförvållad men utgångsläget, från en rusig lånefest på bostadsmarknaden till obetalda skuldberg, måste Irland stå för själva.

Den ifrågasatte premiärministern för Irland, Brian Cowen, blev inte populärare bland sina landsmän när han till slut bad om ekonomisk hjälp från EU. Foto: Scanpix

Den ifrågasatte premiärministern för Irland, Brian Cowen, blev inte populärare bland sina landsmän när han till slut bad om ekonomisk hjälp från EU. Foto: Scanpix

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2010-11-26 03:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Gustav Fridolin, tillhörande det euro- och tidigare EU-fientliga Miljöpartiet och ledamot av riksdagens EU-nämnd, tillskrev igår i SvD euron en stor del av skulden för Irlands kris: "Utan en egen valuta och ränta som anpassat sig utefter irländska behov har man haft svårt att klara en förändrad ekonomisk situation." Enligt Fridolin är problemet med euron att penningpolitiken styrs utifrån behoven i de största ekonomierna. "Det är tydligt att det är länder i EMU-områdets periferi som lidit svårast av finanskrisens efterverkningar", slår han fast.

När den tyska förbundskanslern Angela Merkel vid senaste EU-toppmötet slog på stora trumman och krävde att banker och finansbolag ska vara med och betala euroländers kriser, fick det omedelbart marknaden att reagera med räntehöjningar som följd. För Irland, med höga lån, blev det förödande. Men i spåren av Greklands och Irlands kriser spås Iberiska halvön stå på tur för att be om ekonomiskt stöd. De kan knappast kallas för perifera länder i Europa.

Och ekonomiskt autonoma öar är det ont om i dagens globaliserade värld. Irland är inget undantag - euroland eller inte. Finansiella förbindelser knyter länder samman. De som bränner broar och bygger murar mår ofta sämre av det. Utländska banker står i beroende till varandra, den enes kris blir även den andres. Storbritannien står utanför eurosamarbetet men har stora investeringar i Irland varför britterna lovat undsätta 7 miljarder pund till ett rädda-Irland-paket. Detta trots att premiärminister David Cameron sedan han tillträdde i våras har egna ekonomiska trångmål att brottas med. Även Sverige räknar med att bistå till räddningsaktionen.

Sverige kan slå sig för bröstet nu men för två år sedan såg läget inte lika ljust ut: "Sverige kunde absolut ha hamnat i en liknande situation som den Irland är i idag på grund av de svenska bankernas exponering i de baltiska länderna", menar Erik Berglöf, chefekonom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, EBRD (Fokus nr 46). Dessutom höll Island på att sjunka i finanskrisens svallvågor. Vare sig Island, Sverige eller Baltikum har euro som valuta. Även om irländarna haft makten över en egen penningpolitik hade deras problem blivit Europas - och tvärtom.

Trots nödlån väntar hårdare snålblåst över Irland. Lånen, både nya och gamla, ska betalas tillbaka. Hjälppaketet får inte sällskap av mycket annat under de irländska julgranarna i år.

Läs mer om