Frågan är dock om hon inte bara blir en av många röster. Medlemsstaterna upphör inte att ha sin egen utrikespolitik. Risken finns att det nya utrikesdepartementet med 6 000 anställda bara ger de kritiker som klagar över den svällande EU-byråkratin vatten på sin kvarn. Lissabonfördraget är ingen konstitution och Astons mandat är ganska otydligt.
EU ska inte bara vara en tydlig röst i världen för demokrati och mänskliga rättigheter, utan också agera kraftfullt för effektiva klimatåtgärder och bidra med fredsbevarande trupper i Europas närhet.
Cathrine Ashton kan säkert växa in i sin roll och ge EU ett tydligare ansikte utåt. Men i längden kommer avsaknaden av en konstitution att göra sig påmind. Och utan en genomtänkt konstitution blir det svårt för EU-medborgarna att utkräva ansvar av makthavarna i Bryssel.