Det totala underskottet för kommuner och landsting under 2009 spås bli tre miljarder kronor. För att klara budgeten ordinerar SKL ökade statsbidrag, nedskärningar och/eller skattehöjningar. Det förstnämnda har Anders Borg och Fredrik Reinfeldt sagt nej till; det blir inga extrapengar kommande tre år förutom de redan utlovade 17 miljarder kronorna.
Den ekonomiska krisen påverkar olika kommuner olika hårt. En som drabbas svårt är Motala med en exportberoende verkstadsindustri där varslen och uppsägningarna kommit på löpande band. Kommunens skatteintäkter beräknas minska med 80 miljoner kronor i år och 108 miljoner 2010. Bildningsnämnden, som tar halva kommunens budget i anspråk, ska spara totalt 32 miljoner de närmaste åren. I onsdags fattade nämnden beslut om hur man ska klara besparingskraven.
Sammanlagt varslas 116 skolanställda, varav 57 lärartjänster. Övriga är elevassistenter, fritidspedagoger med flera. Motalas skolor tycks dessutom ha levt i ett smått överflöd de senaste åren; elevunderlaget har minskat medan personalantalet förblivit detsamma. Det misstaget - att betrakta skolan som en skyddad verkstad utan hänsyn till utbud och efterfrågan - är Motala inte ensam om. När ekonomin nu tvingar fram sparkrav, blir personalöverskottet tydligare och smällen högre.
Personaltätheten på Motalas skolor väntas efter varslet ändå bli högre än det svenska genomsnittet - 8,5 lärare, jämfört med 8,4, per 100 elever. Därför bleknar oppositionens utmålade skräckscenario något, liksom bildningsnämndens andre vice ordförande Anders Peterssons (S) beskyllning att besparingarna är en konsekvens av den borgerliga politiken. Han kan knappast hålla regeringen - eller Motalas borgerliga majoritet - ansvarig för den internationella krisen. Däremot anser förmodligen Petersson som partikollegorna i riksdagen att statsbidragen borde vara större.
Att skolan får sparbeting på industriorter är alltså ingen olycklig slump. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger till Sveriges radio att hon är orolig då skolan har ännu större betydelse på dessa orter. Corren har tidigare påtalat vikten av en höjd utbildningsnivå för industriorters omstrukturering, men det handlar framför allt om yrkes- och högskoleutbildningar. I Motala drabbas främst grundskolan så där finns inte en omedelbar koppling till de arbetslösa industriarbetarnas situation (även om grund- och gymnasieskolan på lång sikt är viktig för att fler Motalabor ska välja att läsa vidare). Därtill är sambandet mellan personaltäthet och elevernas resultat omtvistat.
Däremot är minskande skatteintäkter med påföljande besparingskrav förstås en extra tyngd på bördan för krisdrabbade industriorter som Motala.