Förr var det så att innehållet i budgeten presenterades samma dag som finansministern vandrade från departementet till riksdagen med propositionen under armen. Det har ändrats med tiden. Den nuvarande regeringen har som regel att pytsa ut delar av budgeten i förväg.
I år tog regeringen ytterligare ett kliv bort från traditionen när finansminister Anders Borg redan på söndagen - dagen innan han la budgetpropositionen på riksdagens bord - presenterade den för medierna. Då berättade han att det ekonomiska läget är fortsatt allvarligt. Att arbetslösheten, budgetunderskottet och statsskulden stiger medan skatteintäkterna och tillväxten sjunker. Att regeringen samtidigt ser vissa tecken på ljusning: Skatteintäkterna faller inte lika kraftigt som tidigare prognoser visat och antalet arbetade timmar ökar. Kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioner minskar dessutom.
Det gör att regeringen vågar satsa - sammanlagt 32 miljarder kronor. Av dessa går 10 miljarder till kommuner och landsting, 10 miljarder till ännu ett steg i jobbskatteavdraget, 3,5 miljarder till sänkt skatt för pensionärer, 380 miljoner till att öka tryggheten för företagare och 200 miljoner för stärkt kvalitet inom äldreomsorgen. För att nämna några av satsningarna.
Budgeten var alltså redan offentlig när Anders Borg lämnade finansdepartementet på måndagsmorgonen. Det har fått oppositionen att reagera och protestera hos talmannen.
Vänsterns Alice Åström anklagar i P1 Morgon (21/9) regeringen för att urholka riksdagens makt och försvåra den demokratiska processen när medierna görs till den viktigaste arenan. Hon anklagar också regeringen för att försvåra för oppositionen att skaffa sig en helhetsbild och kommentera innehållet.
Men det är fortfarande i riksdagen som besluten fattas. Att regeringen - och oppositionen - använder sig av medierna för att kommunicera sin politik till väljarna ändrar inte på det. Och att väljarna får mer och tidigare information om vilken politik regeringen - och oppositionen - tänker driva stärker snarare demokratin. Hur det ur demokratisk synvinkel kan uppfattas som ett problem att väljarna får bättre inblick i vad de som representerar dem står för är en gåta. Lika gåtfullt är det att det ses som ett problem att väljarna diskuterar budgeten innan riksdagsledamöterna.
Den enda rimliga förklaringen till Åströms anklagelser är att hon och kollegorna i oppositionen tycker att regeringen får för mycket uppmärksamhet. Fast i stället för att säga det rakt ut påstår man att demokratin urholkas - när den i själva verket har allt att vinna på att budgetnyheterna pytsas ut lite då och då. Lite här och där.