För snart 40 år sedan skrev Sonja Åkesson "Ska bli sjuksyster jag, tralala" - en sarkastisk sång om en ung kvinnas orealistiska bild av sjuksköterskeyrket. Frågan är vad Sonja Åkesson skulle ha skrivit i dag?
För om det är ett problem när ungdomar har väl rosenskimrande förväntningar på arbetslivet, måste det vara ännu värre när de inte har någon uppfattning alls. Den risken är stor i dag.
Svenskt Näringsliv har med hjälp av Statistiska centralbyrån sammanställt fakta om olika gymnasieutbildningar och -skolor på sajten gymnasiekvalitet.se. Faktaurvalet är inriktat på hur det går efter utbildningen: Hur många som studerar vidare, hur många som får jobb, och vad de tjänar.
Svenskt Näringsliv konstaterar själva att skillnaderna är stora. Bland dem som gått barn- och fritidsprogrammet eller estetiska programmet är arbetslösheten mycket högre än bland dem som gått el- eller fordonsprogrammet (SvD 16/1). Det är ett slöseri, både för individerna och samhället, att utbilda stora ungdomsgrupper rakt ut i arbetslöshet.
Samtidigt är arbetsmarknadsprognoser alltid osäkra. Att dimensionera utbildningar så att de exakt passar framtidens arbetsmarknadsbehov är omöjligt. Men en del trender är långsiktiga - när kommuner i hela Sverige har ambitionen att anställa högskoleutbildade i förskolorna är det ingen djärv gissning att gymnasieutbildade barnskötare har dystra arbetsmarknadsutsikter. (Detta är för övrigt ett exempel på könsmönstret bland de yrkesförberedande gymnasieprogrammen: mansdominerade utbildningar ger generellt bättre jobbchanser än kvinnodominerade. Kanske är detta en lika viktig förklaring som pojkars påstådda "antipluggkultur" till att flickor tar skolan på större allvar - universitetet kanske lockar mer när alternativet är arbetslöshet?)
Men det finns enklare åtgärder än att försöka finkalibrera utbildningsvolymerna. Niondeklassare och deras föräldrar bör ges viktiga fakta för att kunna göra ett välinformerat val av gymnasieutbildning. Och här brister det tyvärr rejält i dag. Skolverkets webbsida utbildningsinfo.se säger ingenting om arbetsmarknadsutsikter och lönelägen - däremot finns många variationer på temat "betyg är inte så viktigt" och "du ska göra det du tycker är kul".
Att betyg inte är allt och att fritidsintressen kan vara en utgångspunkt vid utbildningsvalet är ett viktigt budskap till svårmotiverade och skoltrötta elever - men detta är myndighets-Sveriges informationssida för alla nior. Myspyset och feelgood-stämningen är säkert välmenande - 15-åringarna ska inte känna sig pressade - men risken finns att ungdomarna känner sig svikna några år senare. Om man varken får jobb eller är behörig till högskolan är det en klen tröst att man fick göra det man gillar under tre gymnasieår. Sajten gymnasiekvalitet.se är en hjälp för ungdomar och föräldrar som vill ha hårdfakta om jobbchanser och löneutsikter, men det är pinsamt att det är Svenskt Näringsliv och inte skolmyndigheterna som ligger bakom.