Under förra årets Almedalsvecka lade IF Metall fram idén om ett lärlingssystem för unga inom industrin. Sedan dess har parterna förhandlat utan att komma överens. Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, säger till Ekot (23/6) att det inte finns anledning att dra frågan i långbänk.
Konjunkturen håller på att vända, men det finns stor risk för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå under ännu en lång period. Om arbetsgivare och fack kunde komma överens om en modell för lärlingsutbildning skulle det innebära en möjlighet för ungdomar att snabbt komma i arbete efter gymnasiet och undvika risken att fastna i långtidsarbetslöshet.
För facket har lönenivån varit den främsta stötestenen. Om lärlingarna får hälften av en normal lön finns det risk för att arbetsgivare utnyttjar systemet. Samtidigt förbigår kritikerna att ungdomarna får gratis utbildning i utbyte mot lägre lön.
En annan invändning, som även har rests från arbetsgivarhåll, gäller industrins arbetskraftsbehov. Om de flesta tjänster ställer krav på specialkompetens som i sin tur kräver högskoleutbildning kan ett lärlingssystem för ungdomar som har avslutat yrkesutbildningar på gymnasienivå vara förfelat.
Men att IF Metall öppnat sig för idén är bevis nog för att det ändå behovet ändå finns, även om utredningschefen Ola Asplund lägger in brasklappen att lärlingssystemet inte får kollidera med tidigare anställdas rätt att få tillbaka en anställning de blivit uppsagda ifrån (Ekot 23/6).
IF Metalls modell är ett arbetsplatsförankrat yrkesår som ska vara individuellt utformat efter ungdomarnas och företagens behov. Metallordföranden Stefan Löfvén har gjort klart att han inte tänker acceptera halverade ingångslöner eller försämrade arbetsvillkor för ungdomarna.
Det är olyckligt att facket hänger upp sig på lönefrågan. Det är naturligtvis bättre att jobba till en lägre lön än att gå arbetslös.
Det är också osannolikt att ett lärlingssystem skulle hota utbudet av högskoleutbildad arbetskraft. Efter några års arbete på fältet kommer många av lärlingarna att vidareutbilda sig och med arbetslivserfarenhet i botten ökar motivationen för studierna. Dessutom torde de vara garanterade jobb efteråt.
Samhället borde uppmuntra ungdomarna drivkraft att försörja sig själva. Så som den svenska modellen ser ut ligger ett stort ansvar på facket. Det är dags att släppa gamla föreställningar och tänka nytt i frågan om lärlingsutbildning.