Fågelinfluensor bör bekämpas med förnuft
Olika experter som i våras försökte sia om när fågelinfluensan eventuellt kan komma att utvecklas till en global epidemi (pandemi), sade att det kunde ske om några månader eller kanske tio år.
Men när, eller om, fågelinfluensaviruset H5N1 som nu hemsöker världen över huvud taget kommer att utvecklas så att det smittar från människa till människa -- det vill säga blir en pandemi -- vet ingen. Enligt chefen för EU:s smittskyddsmyndighet i Solna, Johan Giesecke, finns det hela tiden en viss risk för pandemi. Så här sade han i torsdagens Corren:
-- Risken är inte större i dag än den var förra året eller kommer att vara nästa år. Det är osannolikt att just detta virus blir nästa pandemivirus.
Med andra ord kanske det inte är någon mening för oss i Sverige och EU att ensidigt invänta en pandemi beväpnade med kycklingskräck och resebojkottande allt vad Asien heter. Däremot kanske vi inte längre bör bete oss på samma sätt när vi reser utomlands, och det beror inte bara på fågelinfuensavirus.
Befolkningstätheten och resandeströmmarna i världen i dag är mycket större än för bara 50 år sedan. Globaliseringen av ekonomin har dessutom gjort att även gods och matvaror färdas tvärs över klotet i mycket större omfattning i dag. Några konsekvenser av detta är att till exempel virus, bakterier, skadedjur och skadeinsekter på ganska kort tid kan spridas från en kontinent till en annan. Och de följer med i resebagaget via exempelvis matvaror, husdjur och växter.
Konsekvenserna av detta har bland annat blivit radikala förändringar av ekosystemen på många håll i världen -- nya fiskarter som tränger ut de etablerade i de stora sjöarna i USA och Kanada och mördarsniglar som invaderar Sverige är bara två exempel.
Dvärgbandmasken, som är spridd i Mellaneuropa och huvudsakligen parasiterar på rävar och kan ge leverskador på människor som smittas, är ett exempel på skadedjur som i framtiden riskerar komma in i vårt land via exempelvis husdjur. I Alperna, där dvärgbandmasken är ganska vanligt förekommande, rekommenderas människor till exempel att alltid tvätta händerna efter att ha vistats i naturen och att inte äta bär och svamp de plockat utan att värma eller åtminstone skölja det först.
Att vi isolerar oss är naturligtvis inte lösningen. Men Sverige och EU bör kanske ställa högre krav på att deras medborgare reser med lättare bagage framöver. För privatpersoner är det redan i dag förbjudet att föra in husdjur i EU, att som privatperson ta in mat och växter över unionsgränserna är nog något vi också bör tvingas bli försiktigare med i fortsättningen.
Bakterier, virus, skadedjur och insekter går inte att stoppa med gränser eller tillfälliga kontrollinsatser. Det bör vi alla anpassa vårt beteende efter framöver. Annars riskerar vi att äventyra både folkhälsan, djurskyddet och allemansrätten.