Efter att kvinnornas sexuella frigörelse sprängt gränserna för vad som är tillåtet och accepterat upptäckte många feminister att resultatet inte blev som de önskade. I dag kan förvisso en kvinna ta för sig sexuellt som en man, men det innebär att hon också får ta ångern dagen efter som en man, och att många män har börjat behandla kvinnor som sexuella (det vill säga kåta) jämlikar.
Svaret är den feministiska nymoralismen. När kvinnor på #prataomdet anklagar män för övergrepp, för att fyllesexet inte känns lika bra dagen efter, och när män som flörtar och gör inviter anses ha en "dålig kvinnosyn", då gäller plötsligt inte "allt är naturligt".
Samma män som i alla andra sammanhang ska betrakta kvinnan som en jämlike och könen som en social konstruktion, ska i sexuella sammanhang plötsligt spela rollen som gammalmodig gentleman, som behandlar kvinnan som prinsessan på ärten och är en hejare på tankeläsning.
Det går inte ihop, och ska lärarna förmedla detta i sex- och samlevnadsundervisningen så måste de göra våld på sin egen logik. Dessutom idiotförklarar nymoralismen kvinnor. Om generationer före oss har slagits för erkännandet av den kvinnliga sexdriften kan vi inte plötsligt anklaga män som utgår från att vi har denna sexdrift för att ha en "dålig kvinnosyn". Och om vi kvinnor är vuxna personer som vet vad vi vill så får vi stå upp för våra sexuella beslut, även dem som i efterhand känns mindre bra.