Vid lördagens intervju i radions P1 framställde min hårt pressade partiledare Anna Kinberg Batra den interna kritiken mot Alliansens decemberöverenskommelse (DÖ) med regeringen som i det närmaste obefintlig. I bästa fall är det ett bevis på tondövhet från partiledningen inför den massiva opinionsyttring mot DÖ som finns inom partiet, inte minst bland tidigare ledande moderater. I värsta fall en medveten taktik för att försöka marginalisera en omfattande berättigad intern kritik i en mycket viktig politisk fråga.
För den som väljer att ta händerna från öronen och tar del av det muller som nu växt till ett dån i de moderata leden, framskymtar en intressant bild. För någon vecka sedan kontaktades jag av vår tidigare partiledare Ulf Adelsohn. Han delar helt min kritik. Ulf hävdade bestämt att både Carl Bildt och Bo Lundgren, om än i olika tonlägen, visat samma avsmak för DÖ. Se där, tre tidigare partiledare för Moderaterna som är överens. Lägg därtill två tidigare tunga partisekreterare, Gunnar Hökmark och Sven-Otto Littorin, samt en erkänt viktig gruppledare i riksdagen, Mikael Odenberg, som alla sluter upp bakom kritiken mot DÖ – ja, då har vi plötsligt mer än 30 år av de ledande moderata företrädarna som ger mig och mitt länsförbund sitt odelade stöd i frågan. Då är det inte lika lätt att vifta bort kritiken från den nuvarande ledningen.
Den 5-6 maj samlades ett tjugofemtal tidigare moderata riksdagsledamöter i riksdagen under de så kallade veterandagarna. I samband med dem hade riksdagsgruppen sitt sedvanliga slutna möte den 5 maj, då veteranerna hade tillträde. Under detta möte fick jag både tillbörlig (sakpolitisk), men också otillbörlig (personinriktad) kritik, som också nådde utanför gruppen och som jag tvingades kommentera i efterhand. Jag vidgår inga sakpolitiska diskussioner bakom stängda dörrar, men kritik som har till syfte att ifrågasätta och kritisera min rätt att på mitt mandat att ha en egen uppfattning, tänker jag inte tåla. Vuxenmobbning under inga omständigheter acceptabelt - inte heller i slutna sällskap!
Den riktigt intressanta reflektionen från dessa dagar var när partiledningen mötte veteranerna över en lunch. Där bedyrades först hur kloka och erfarna de var och tjänade som förebilder för många i den nuvarande partiledningen. Sedan förklarades det fiffiga med DÖ under så lång tid att ingen frågestund medgavs. En av de deltagande veteranerna reste sig då upp och sade till hela gruppen: ”de som tycker att DÖ är bra reser upp sin hand nu”. Ingen hand åkte upp. Partiledningen lär ha bleknat men inte kommenterat det vidare.
Det jag vill visa med detta är att parti- och gruppledningen med stor säkerhet är fullt medvetna att kritiken internt mot DÖ både är seriös, allvarlig och omfattande. Det var därför mycket oärligt av min partiledare att så sent som i lördags försöka förminska detta med hänvisning till ”enstaka kritiska röster” med adress till mig.
Alliansledarna har gått bakom ryggen på mig och många andra ledamöter av Sveriges riksdag i ett odemokratiskt övertaktiserande. Därför kommer jag att i dag rösta för vårt eget förslag till en fortsatt ekonomisk utveckling med borgerliga förtecken. Det är den enda logiska slutsats jag kan dra av det mandat som väljarna gett mig, och den linje som min moderata förbundstämma här i Östergötland med en övertydlig majoritet röstat för.
Finn Bengtsson, riksdagsledamot (M)