Jag får den känslan efter att ha lyssnat till en rad av regionens ledande politiker. Vi samlades i onsdags på 19:e våningen i nya Tornet med en makalös utsikt över staden. I panelen fanns representanter för alla fullmäktigepartier i Norr- köping och Linköping. I publiken satt ett nittiotal representanter för näringslivet. Vi var alla bjudna till valupptakt av marknadsbolaget Fjärde storstadsregionen.
Ett tema var att det går så dåligt för Östergötland. Jämfört med andra regioner ligger vi mycket illa till när det gäller till exempel arbetslöshet, löneutveckling, nyetablering och tillväxt. När Fjärde storstadsregionen lanserades var det ju just för att hävda Norrköping och Linköping som ett kraftcentrum för ekonomisk utveckling. Under debatten presenterade Gösta Landgren, chef för arbets- förmedlingen i Norrköping, kurvor som visade att våra stolta städer på senare år utvecklats sämre än till exempel Helsingborg, Uppsala, Örebro och Umeå.
Detta är inte något som projekt Fjärde storstadsregionen kan lösa. Om det var alla politiker i panelen överens. Svagheten med Fjärde storstadsregionen är att det är mer marknadsföring än politisk beslutkraft. Den så kallade regionen är i själva verket ett löst nätverk av självständiga kommuner. Ingen kommun inom nätverket kan tvinga en annan till något. Majoritetsbeslut finns inte. Bara konsensus.
Alternativet är att bygga en ny storregion. En region med ett eget parlament (där majoritetsbeslut kan tas!), egen beskattningsrätt och ett brett ansvarsområde som omfattar såväl landstingets ansvar i dag som mycket som nu styrs från Stockholm. Region Skåne och Västra Götaland är redan existerande förebilder.
En sådan region har diskuterats i flera år. Men vem ska Östergötland slås ihop med? Ledande politiker inom Östsam har sedan länge velat sy ihop en region med hela eller delar av Småland. Det fick i onsdags stöd bland annat av Muharrem Demirok (C), medan flera Norrköpings- politiker i panelen talade för en koppling till Sörmland.
Mycket äktenskapsmäkleri återstår, men det är glädjande att våra lokala politiker så tydligt markerar att dagens utveckling för vår region är ohållbar. Och att de själva inte förmår lösa situationen. Det är att ta politiskt ansvar, även om jag tror att det smärtar.
Enda brasklappen stod Lena Micko (S) för:
- Glöm inte att en storregion måste godkännas av regeringen. Och fram till dess måste vi fortsätta arbetet inom ramen för Fjärde storstadsregionen.
Vad som står på den agendan var emellertid oklart. Ingen politiker ville förbinda sig för att skapa ett gemensamt näringslivsbolag de närmaste fyra åren. Inte heller en gemensam turistorganisation. Kanske ett flygplatsbolag.
Nog kändes det som om klockan klämtade.