Ett nytt parti kan komma att hamna i Europaparlamentet i valet om en vecka. Enligt den senaste opinionsmätningen från Temo ligger nystartade Junilistan ytterst nära spärren för att komma in i parlamentet i Bryssel. Junilistan får stöd av 3,5 procent vilket är lika mycket som stödet för kristdemokraterna.
För kristdemokraterna handlar det om ett fullständigt, och synnerligen välförtjänt ras jämfört med valet för fem år sedan. För Junilistan är det däremot en prestation att nå en sådan nivå med tanke på att partiet bara har funnits på banan i några få månader.
Ändå skall Temos mätning, liksom alla andra opinionsmätningar tas med ännu större nypor salt än vanligt. Valet till EU-parlamentet är nämligen inget "vanligt" val. Intresset bland väljarna för valet den 13 juni är närmast försvinnande litet. Ansvaret för detta vilar dock tungt på de etablerade partierna, inte minst socialdemokraterna och moderaterna.
Efter valet kan det mycket väl visa sig att opinionsmätningarna inte alls lyckades upptäcka underströmmarna i valmanskåren. Det är till exempel möjligt att ett parti som Junilistan lyckas ännu bättre. Helt avgörande är hur stort valdeltagandet blir. De opinionsmätningar som nu publiceras är opålitliga eftersom "bortfallet" av väljare sannolikt blir betydande. Många av dem som nu anger partisympatier kommer inte att rösta nästa söndag. Det kan innebära att resultatet blir helt överraskande, beroende på hur partierna lyckas, alternativt misslyckas med att mobilisera sina väljare.
Temomätningen bekräftar annars den trend som varit tydlig i tidigare mätningar, att socialdemokraterna och moderaterna ser ut att göra ett mycket bra val. För socialdemokraterna, som stöds av närmare 35 procent, handlar det om en spektakulär uppgång på nästan tio procentenheter jämfört med valet 1999. Moderaterna ser också ut att gå bra, med ett stöd på 22--23 procent.
I det sistnämnda fallet är det måhända den nye partiledaren Fredrik Reinfeldt som mobiliserar. Men när det gäller socialdemokraterna är det stora stödet till synes svårförklarligt. Partiet har knappt märkts i valrörelsen så här långt.
Inget av partierna, allra minst socialdemokraterna, förtjänar i alla händelser att få så stort stöd. Socialdemokrater och moderater har gemensamt sett till att förvrida fokus på valet, till att handla om en fråga om vänster-höger. Siffrorna kan tolkas som att denna taktik hittills varit framgångsrik. Men någon framgång för demokratin är det inte.
Valet till EU-parlamentet borde ha varit ett utmärkt tillfälle för att diskutera övergripande Europafrågor. Dessa frågor kommer ju annars aldrig högt på agendan i vanliga riksdagsval. Men just en sådan, EU-politisk fokusering har socialdemokrater och moderater till varje pris velat undvika.
En stor majoritet av de socialdemokratiska väljarna motsätter sig den EU-politik som deras parti bedriver. Folkomröstningen om EMU visade att s-väljarna inte vill ha mer överstatlighet, någonting som däremot partiet aktivt bejakar i sin politik.
Även moderaterna har en stor - och växande - andel väljare som är motståndare till överstatligheten. Över fyrtio procent av moderatväljarna säger till exempel i dag nej till euron.
En debatt som handlar om det stora, europeiska vägvalet, om EU skall bli ännu mer överstatligt eller inte, har därför stora risker för dessa partier. Därför försöker de blanda bort korten med tal om vänster-höger. Men det är att göra Europapolitiken en stor otjänst. Detta agerande kan bara bidra till att fjärma svenskarna ännu mer från EU. När vi borde ges möjlighet att lära oss mer om det som verkligen händer i EU, och ta ställning till detta, serveras vi i stället floskler av inrikespolitiskt slag som bara fördunklar sikten. Frågan om EU:s framtid försvinner i EU-valet. Det är ytterst beklagligt.