I går inleddes rättegången mot de två svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye i Addis Abeba i Etiopien. Den blev först uppskjuten på grund av det massiva pressuppbådet, sedan ajournerades den eftersom de två medanklagade etiopierna inte hade något juridiskt ombud på plats. Rättegången ska återupptas i morgon.
Svenskarna fängslades 1 juli anklagade för terroristbrott samt att illegalt ha tagit sig in i landet. Den senare anklagelsen har svenskarna erkänt, den förra förnekar de. Syftet med deras resa var att dokumentera förhållandena i provinsen Ogaden samt att granska det svenska företaget Lundin Petroleums förehavanden där.
Det är mycket svårt och problematiskt att bilda sig en uppfattning om vad som försiggår i Etiopien och hur svenska UD hanterar situationen, eftersom locket lagts på. Regeringens taktik hittills har varit tyst diplomati. Kritiken mot utrikesminister Carl Bildt har därmed inte enbart handlat om hans bakgrund i Lundin Petroleums styrelse. Frågetecken har även rests om UD:s strategi för att få hem svenskarna.
Regeringen har framfört krav på att Persson och Schibbye ska släppas. Men premiärminister Meles Zenawi vill inte lyssna på det örat. Det förvånar knappast. Den forne rebelledaren, som numera hårdfört styr Etiopien med allt annat än demokrati, framstår som en styvnackad nationalist som inte viker sig för påtryckningar från väst.
Utländska journalister har emellertid släppts in i landet för att bevaka rättegången, vilket i viss mån talar för Persson och Schibbye. Med ett stort internationellt pressuppbåd och en dryg handfull ambassadörer samt tre erfarna etiopiska advokater närvarande, minskar utrymmet för en arrangerad rättegång.
Utfallet är dock svårtippat. I bästa fall läggs åtalet ned och svenskarna får lämna den horribla miljön i fängelset, som de delar med andra journalister och oppositionella. De kan också dömas till kortare straff, men riskerar förstås även långa sådana.
I händelse av alternativ ett eller två kommer den svenska diplomatin att betraktas som framgångsrik. Alternativ tre kommer förmodligen att utmynna i en storm som får dagens kritik att framstå som smekningar. Regeringen har ifrågasatts även från de egna leden. I gårdagens P1 Morgon efterlyste KD:s utrikespolitiska talesperson Désirée Pethreus ett tydligare politiskt ställningstagande. Men Socialdemokraternas dito Urban Ahlin menade att UD gör rätt som hanterar ärendet på juridisk väg.
Sveriges utrikespolitik måste vägledas av en moralisk kompass. Diktaturer som inskränker pressfrihet och andra demokratiska rättigheter ska självklart kritiseras. Men fokus just nu måste vara på att få ut svenskarna. Att i det här läget beskylla Etiopien för ett miserabelt styre hjälper sannolikt inte Johan Persson och Martin Schibbye och deras familjer.