Åtta tusen muslimska bosnier mördades i Srebrenica mellan den 11 och den 22 juli 1995. Händelsen är deklarerad som folkmord av FN och av Europaparlamentet. Men den är mer än så - den är en påminnelse om att brott mot mänskligheten kan äga rum även i Europa i vår tid.
Nu kommer ännu en person på högsta nivå att ställas till svars för massakern. Radovan Karadzic, president för den serbiska utbrytarrepubliken på 1990-talet och ledare för ultranationalisterna, greps på måndagen av den serbiska säkerhetstjänsten. Karadzic ska bland annat ha gett order om massakern i Srebrenica, som sedan utfördes av hans överbefälhavare Ratko Mladic. Han kommer att överlämnas till Haagtribunalen och ställas inför rätta anklagad för folkmord.
Bland serbiska nationalister är dock både Karadzic och Mladic fortfarande hjältar och långt efter krigsslutet levde de öppet i Belgrad.
Att Karadzic kunde gripas är resultatet av påtryckningar från EU. Serbiens premiärminister Mirko Cvetkovic som tillträde för någon månad sedan har lovat fullt samarbete med FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Målet är att Serbien ska få status som kandidatland till EU senast nästa år.
Serbiens kurs är den rätta - endast genom att Karadzic och så småningom även Mladic ställs inför domstol kan regionen gå vidare mot försoning. Allt det som skett - och givetvis även det som eventuellt är falska anklagelser - måste upp i ljuset.
Men inrikespolitiskt är valet att samarbeta med Haagtribunalen kontroversiellt. Den serbiska nationalismen är fortfarande stark och i värsta fall lyckas nationalisterna slå mynt av gripandet och vinna avgörande framgångar i nästa val. Då riskerar Serbien bli en allt mer isolerad stat i Europa och konflikten med Kosovo att bestå.
Än mer kontroversiellt var beskedet förra veckan att en våldsverkare från en annan världsdel - Sudans president Omar al-Bashir - anklagas för folkmord av Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Men kontroversen rör knappast huruvida al-Bashir bär huvudansvaret för de brott mot mänskligheten som pågår i Darfur sedan 2003.
Nej, de som kritiserar ICC menar att hotet att al-Bashir kan komma att ställas inför rätta riskerar att försvåra fredsprocessen i Darfur. Det är en märklig tanke. Att fredsprocessen knappt tagit ett enda steg framåt sedan 2006 beror främst på regimen i Sudan, med al-Bashir i spetsen. Ska hans ovilja att samarbeta nu ge honom carte blanche när det gäller brott mot mänskligheten? Det vore absurt.
Ännu en misstänkt folkmördare, en 52-årig rwandisk man, greps i Sverige den 16 juli. Han var internationellt efterlyst, men nekar till anklagelserna om att ha varit inblandad i en massaker på 25 tutsier i Rwandas huvudstad Kigali, under folkmordet 1994.
Sammantaget visar dessa händelser att det blivit allt svårare för maktens män att gå straffria när de eftersöks för brott mot mänskligheten. Det är mycket goda nyheter. Låt varje folkmördare som grips bli ett avskräckande exempel.