Chefsekonomen på Svenskt Näringsliv Stefan Fölsters nya bok Farväl till världsundergången är full av dystra konstateranden av det här slaget. Den som redan tidigare misströstat om möjligheterna att bromsa den globala uppvärmningen blir inte muntrare av att läsa Fölsters bok. Han räknar obarmhärtigt upp en lång rad reformer på miljöområdet som antingen visat sig verkningslösa eller rentav kontraproduktiva i förhållande till de mål de syftat till. Satsningen på etanol som fordonsbränsle är ett sådant exempel, enligt forskningsrapporter som refereras ökar majsetanol koldioxidutsläppen med i värsta fall 50 procent.
Ändå är Fölster optimist, framförallt teknikoptimist. Vid sidan om de misslyckade reformerna räknar han upp satsningar på ny teknik som är underutveckling eller som redan används. Han visar exempel på lyckade solkraftssatsningar, segeldrivna fraktfartyg och flyplan som framförs med vätgas. Stor vikt läggs också vid insatser för att fånga upp koldioxiden - trädplanteringar eller lagring av växthusgaser i underjorden.
Fölster menar att ett felaktigt tankesätt ligger bakom många av de stora politiska insatserna för att bromsa klimatförändringarna - istället för att lägga alla ägg i samma korg borde vi bejaka många olika, alternativa lösningar. Sannolikheten att någon av dem leder rätt blir på så vis större.
Han lyfter också en annan viktig aspekt som ofta lyser med sin frånvaro i klimatdiskussionerna: Även om mycket konstruktivt görs för att minska utsläppen och bromsa uppvärmningen är det sannolikt att det inte kommer att räcka till. Även om jorden inte går under på det sätt som det framställs i de värsta katastrofscenarierna kommer vi att få acceptera att leva i en annorlunda värld i framtiden. Därför måste en del av diskussionerna inriktas på hur vi ska hantera dessa förändrade villkor.
Fölster pekar på hur mänskligheten klarat av katastrofer i det förflutna, anpassat sig och blomstrat. Mycket talar för att saker och ting kommer att bli bättre också den här gången. Även om antalet naturkatastrofer ökat under 1900-talet så har antalet dödade minskat kraftigt, eftersom människorna i de utsatta områdena fått en högre levnadsstandard, bättre bostäder och är bättre förberedda. Farväl till världsundergången är en obekväm men viktig bok som spräcker myter och vänder upp och ned på vedertagna sanningar. De enkla lösningarna är sällan enkla men det finns skäl att ändå tro på människan.