Den borgerliga alliansen, i trygg ledning i alla opinionsmätningar, kopplar nu greppet kring en fråga som är en av de tacksammaste. En som är djupt engagerande för vanligt folk, ingår i en valvinnande borgerlig profil och en där vänstern står erkänt handfallen. Det handlar om brottslighet, närmare bestämt ungdomsbrottslighet.
Den artikel på DN Debatt i går som de fyra rättspolitiska talesmännen för den borgerliga alliansen presenterade kom inte en dag för tidigt. Ungdomsbrottsligheten i Sverige är både skrämmande och växande, det handlar i hög grad om en framtidsfråga för landet.
Det recept alliansen erbjuder har flera ingredienser. Bland annat vill man flytta ansvaret för de ungas straff från socialtjänsten till kriminalvården inom ramen för frivården. Man vill också att alla brott skall bli föremål för polisutredning, även de som begås av personer under femton år.
Det är utmärkt. Men det verktyg som kan komma att bli revolutionerande i all sin självklarhet och enkelhet, det är det ökade ansvaret man vill lägga på föräldrarna.
Alliansen föreslår inte bara att vårdnadshavare skall vara skyldiga att närvara vid barnens rättsprocesser, de skall också göras ekonomiskt ansvariga upp till ett maxbelopp för de skador deras barn orsakar. Det lär ge effekt. Det blir inte bara en mycket direkt och påtaglig drivkraft för föräldrar att snabbt reagera mot deras barns olagliga äventyr, det är också en av de effektivaste signaler som kan sändas om att det inte är staten eller "samhället" som har den yttersta skyldigheten i den här diskussionen utan föräldern. Och här behövs förmodligen ett attitydarbete. Vi har decennier av trosvisshet om att det är staten som har totalansvaret att ta itu med.
Tyvärr finns inte ett av folkpartiets nykläckta förslag nämnt. Förra året lanserade de ju idén om vad de kallade helgavskiljning. Tanken var att ungdomar under femton år inte skulle få gå helt fria från påföljd bara på grund av sin ålder. Hos vissa grupper har det ju satts i system att eskalera brottsutövningen den sista tiden före femtonårsdagen i full förvissning om att gärningarna fram till födelsedagen är helt straffria.
Folkpartiets förslag gick ut på att dessa ungdomar skall omhändertagas ett antal helger efter domslut. På vardagar skall den dömde kunna gå i skolan precis som vem som helst men på ett antal helger framöver sättas i lämplig form av "förvar", förhindrad att springa ut på gator och torg med sina kompisar.
Förhoppningsvis lever förslaget trots dess frånvaro i det gemensamma utkastet. I frågor om straff och vård för ungdomar rör vi oss på ett område omgärdat av mycket känslor och där ryggmärgsreflexernas välde är stort. Men vid eftertanke inser nog de flesta att helgavskiljning, liksom de förslag som presenterades i går, inte handlar om att göra det svårare för dem som redan har det svårt, utan att ge samhällsreaktioner i tid för att förhindra kommande brottskarriärer.