Måndagkvällen bjöd på en oväntad överraskning: kronprinsessan Victoria deltog som prisutdelare på tidningen QX gaygala. Detta var närmast att betrakta som historiskt, kungahuset har aldrig tidigare deltagit i hbt-evenemang. Det oväntade tilltaget verkade till och med få hårdnackade republikaner på fall. Mikrobloggen Twitter fylldes med kommentarer som ”Omg! Victoria är prisutdelare på #gaygalan. Jag blir nästan monarkist”.
Enligt en undersökning från 2011 utförd av SOM-institutet är kronprinsessan Victoria den mest populära personen inom det svenska kungahuset, till och med bland republikaner är det fler som gillar än ogillar Sveriges tronföljare. Och vem väljer inte en klipsk kronprinsessa med skinn på näsan framför en kung med noll karisma och sjaskiga rykten om sig. Kronprinsessan må vara hur sympatisk och skärpt som helst men det är viktigt att minnas att hon är en del av ett föråldrat odemokratiskt system.
Monarki är inte ett statsskick värdigt en demokrati 2013. Den svenska statschefen kan vare sig väljas eller avsättas av folket i en demokratisk process. Monarki är inte annat än ett genetiskt lotteri där slumpen avgör vem som får posten som kung eller drottning. Blod och arv trumfar såväl meriter som egenskaper när Sveriges monark utses.
För att citera Vilhelm Moberg ”I ett demokratiskt samhälle strävar man att åt medborgarna genomföra så lika startmöjligheter i livet som möjligt. Men själva vårt svenska statsskick, den ärftliga monarkin, upphäver jämlikhetsprincipen.” Mobergs ord är precis lika sanna år 2013 som när han skrev dem 1955, även om en vältalig kronprinsessa råkar stå näst på tur till att bli Sveriges regent.