Bland dem som påbörjade en gymnasieutbildning i Östergötland år 2000 hade endast sjuttiotre procent fått ett slutbetyg fyra år senare. Skillnaden mellan länets resultat och siffran för hela landet skiljer sig dock bara obetydligt. I Sverige som helhet är det sjuttiofem procent som slutfört sin gymnasieutbildning.
Fenomenet är således inte specifikt, även om det till exempel finns klara skillnader i resultat mellan kommunerna i länet.
Från Skolverkets sida verkar man ta ganska lätt på att så många inte slutför utbildningen. Det heter att "gymnasieskolan ligger på en ambitiös nivå", att det alltid kommer att vara så att en del elever behöver en andra chans.
Och det skall eleverna givetvis ha. Inte desto mindre finns det anledning att ställa frågan om det inte finns ett inbyggt systemfel när man har ett bortfall på en fjärdedel.
Några av svaren från de elever som är intervjuade i dagens tidning ger möjligen ledtrådar. Någon säger att många elever inte tar skolan på allvar, att de inte vet vad de vill bli och därför byter mellan programmen. En annan elevs förklaring är att det finns för lite disciplin, att det är för slött i skolan.
Ambitionsnivån på det som erbjuds må vara hög, men det är minst lika viktigt att eleverna får tillräcklig vägledning. Kanske är det här det brister. En elev tycker till exempel att den information som gavs på högstadiet om de olika programmen var otillräcklig.
Gymnasieskolan är utformad på ett sätt som ger eleverna stor frihet, men alla är inte mogna för det ansvar som detta innebär.