Erik Träff, Föreningssparbankens i Linköping förre vd, var en av initiativtagarna till nåt som kallades Förena-projektet och drogs i gång för några år sedan. Syfte: Att lotsa in arbetslösa akademiker med utländsk härkomst i den etniskt homogena bankvärlden. Projektet drevs på uppdrag av Integrationsverket och följdes av integrationsminister Mona Sahlin. Förutom banken i Linköping deltog sparbankerna i Motala, Norrköping, Mjölby och Åtvidaberg.
När projektet pågått ett tag träffade jag och intervjuade en av de tio akademikerna. Hon var lyrisk. Efter år av påtvingad passivitet kände hon äntligen att hon gjorde nytta. "Jag sjunger när jag går till jobbet", sa hon.
I dag är projektet skrotat. Trots att utvärderingen gav besked om att de projektanställda tillfört banken kompetens, återfinns bara en av dem i Föreningssparbanken. I Jakobsberg! Några har anställts på annat håll, de flesta är arbetslösa. Varför projektet gick i graven vet jag inte. Kanske för att Erik Träff, motorn, lämnade posten som vd för Föreningssparbanken i Linköping.
Kompetensrådet i Östergötland skriver i sin senaste utgåva, "Kompetensförsörjning i Östergötland 2005--2020", att "Det är viktigt att invandrarnas kapacitet tillvaratas på ett bättre sätt." För ett år sedan lanserades EU-projektet "Mångfaldens ansikte". "Östergötland ska bli den ledande mångfaldsregionen i Europa" lyder dess blygsamma målsättning. Vidare: Mångfald och integration i arbetslivet är en av huvudpunkterna i det regionala tillväxtavtalet.
De officiella proklamationerna vibrerar av högstämt patos. Verkligheten gäspar förstrött. Vem bryr sig? Nya projekt introduceras innan de tidigare analyserats. Handlar det bara om att sätta sprätt på EU-pengar?
Föreningssparbanken har "mångfald" inskriven i sin policy. Banken redovisar storvinster. Föreningssparbanken i Linköping framstod under några svindlande ögonblick som en banbrytare. Nu är allt som vanligt igen.