Socialt entreprenörskap. Det låter inte så sexigt - men det kan bli en hörnsten i framtidens samhällsbygge.
En doktorsavhandling av Malin Gawell behandlar detta relativt nya begrepp. Förra veckan var hon inbjuden av forskningsinstitutet Esbri för att presentera sina resultat.
Vad är då socialt entreprenörskap?
Det handlar om företagande som en väg att förändra världen - i stället för folkrörelser eller politiska partier. Corren berättade nyligen (14/4) om Björn Söderberg, en 25-åring som startat två företag i Nepal, med fokus på hållbar utveckling och hederliga villkor för de anställda. Men fullt lönsamma.
Ett annat lysande exempel är förra årets mottagare av Nobels fredspris, Muhammad Yunus. Hans skapelse Grameen Bank har som affärsidé att låna ut små summor på anständiga villkor till kvinnor i världens fattigaste länder. Och banken går med vinst.
Göteborgsbaserade Dem Collective producerar t-shirts och linnen på Sri Lanka, av organiskt odlad bomull. De anställda får bra löner och möjligheter att utbilda sig. Företaget har varit så framgångsrikt att det fått besök av de stora kommersiella aktörerna, som vill lära sig hur det arbetar.
Socialt entreprenörskap innebär ett helt nytt sätt att se på vad politik är - och vad företagande kan vara. Det utmanar tanken på näringsliv och politik som väsensskilda områden, där näringslivet bara intresserar sig för vinst och politikerna tar ansvar för värdefrågor.
Idéerna är inte bara gångbara i u-länder. De kan också ge nya perspektiv på företagande i Sverige, inte minst inom vård, skola och omsorg. Därför är det viktigt att det sociala entreprenörskapet utvecklas.
Sverige ligger långt efter Storbritannien och USA i det avseendet. Men redan 2003 skrev Karl Palmås, vid Göteborgs universitet, boken Den barmhärtige entreprenören. Tove Lifvendahl, tidigare Muf-ordförande, publicerade 2005 Människor som gör på samma tema.
Det krävs nu insatser från regeringen och näringsminister Maud Olofsson för att lyfta det sociala entreprenörskapet och göra det attraktivt för unga människor.
Formerna för finansiering bör ses över och moderniseras så att samhällsnyttigt företagande stärks. En utmärkelse för "bästa" sociala entreprenör vore ett sätt att höja områdets status. Inte minst behövs en högskoleutbildning i socialt entreprenörskap. Kanske som ett påbyggnadsår vid Linköpings universitet? Det vore en satsning för framtiden.
Ytterst handlar socialt entreprenörskap om hur man bygger ett samhälle som medborgarna känner sig stolta över. Om hur den medkänsla och det engagemang som många känner ska kunna omsättas i handling.
Den socialdemokratiska visionen av det goda samhället är välkänd: Ett folkhem präglat av solidaritet och inkomstfördelning.
Om de borgerliga ska stå starka i valet 2010 måste de utveckla och fördjupa sin egen vision av det goda samhället. Och i den bör företagande byggt på ett socialt engagemang spela en nyckelroll.