Thailand bekräftade i går att man vill köpa det svenska stridsplanet Jas 39 Gripen.
Mellan 2008 och 2012 ska sex plan inhandlas. I ett andra steg - när det ska tas beslutas först efter det aviserade parlamentsvalet i december - ska ytterligare sex köpas in.
För SAAB och Gripen International i Linköping är beskedet strålande nyheter. Hela affären, om den går igenom, är värd sju miljarder kronor.
Men ytterst är affären en fråga för de båda ländernas regeringar.
Först ska ett formellt avtal upprättas och Sverige ska sedan pröva det mot reglerna för vapenexport:
Sedan första världskriget råder ett generellt förbud mot export av vapen. Men undantag kan göras - och görs - om det finns försvars- och säkerhetspolitiska skäl för det, och det inte strider mot svensk utrikespolitik.
Enligt gällande regler bör export inte beviljas om det pågår inre väpnade oroligheter i mottagarlandet. Dessutom ska särskild vikt alltid fästas vid respekten för mänskliga rättigheter när ett ärende prövas.
Sverige verkar i andra utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitiska sammanhang för demokrati och mänskliga rättigheter. Självklart borde det - på samma sätt som för länder i konflikt - finnas ovillkorliga hinder för vapenexport som är kopplade till demokrati och mänskliga rättigheter. Det borde finnas ett demokratikriterium.
Och när det gäller den thailändska demokratin finns en del betänkligheter.
Skälet till att lotten till sist föll på Sverige och Jas är att USA - vars plan F-16 CD var det thailändska flygvapnets förstahandsval - har en lagstiftning som omöjliggör export till Thailand. Där styr ju sedan ett år tillbaka en militärjunta, som störtade den före detta premiärministern Thaksin Shinawatra i en kupp.
I landets sydliga provinser pågår sedan ett par år tillbaka ett väpnat uppror bland muslimska och separatistiska grupper. De 30 000 thailändska soldater som är kommenderade till området anklagas för mord, försvinnanden och godtyckliga massarresteringar.
Enligt Utrikesdepartementets egen rapport om läget för de mänskliga rättigheterna har Thailand gjort stora framsteg under det senaste decenniet. Men landet har också tagit kliv tillbaka, särskilt under året med militärjuntan vid makten.
Efter militärkuppen har den stora frågan varit när Thailand åter ska slå in på vägen mot demokrati. Efter gårdagens besked, som har tolkats som ett löfte om att det ska hållas val, har många uttryckt tillförsikt.
Men även om det finns skäl för optimism är den thailändska demokratin långt ifrån så stabil som den bör vara i länder som Sverige exporterar vapen till. Inte heller är respekten för de mänskliga rättigheterna så stor som den borde.
Därför bör regeringen säga nej till Thailands förfrågan om att få köpa Jas 39 Gripen.
Med tuffare krav på demokrati skulle tillstånd att exportera inte få ges om mottagarländerna kränker de mänskliga rättigheterna.
Det skulle i sin tur innebära en mer sammanhållen, trovärdig och inte minst välkommen svensk hållning.