Det finns svåra intressekonflikter som kommit i dagen till exempel i sådant som övervakning och kontroll av våra liv. Men det finns skäl till att ett öppet samhälle är så mycket bättre och människovänligare än alla andra alternativ. Öppenheten är inte av naturen givet, utan måste försvaras, vårdas och skyddas. Vi får heller inte vara naiva inför karaktären hos grupper eller personer som använder terror som politisk metod. Människoliv är i deras värld försumbara, pjäser i spelet. Sådant som opinion är ointressant, vilket också gör det mycket svårt att bemöta dem. Det är bland annat detta som gör terrorismen så farlig, att bara de egna målen gäller.
Under 2009 skedde nästan 300 händelser i Europa som betecknas som terrordåd, stoppade eller genomförda. Nästan alla har kopplingar till politisk separatism. Något enstaka till miltant islamism.
Hela bakgrunden till lördagens händelser i Stockholm är inte klarlagd. Vi vet inte mycket mer än att den typ av händelser som sker i många andra länder också kan ske hos oss. Även om vi inte blivit utsatta för självmordsattentat tidigare har vi inte varit förskonade: Alltifrån bombattentat mot tidning och ambassader till flygplanskapning och politiska mord om vi lägger några årtiondens perspektiv på saken.
Reaktionerna under söndagen och måndagen har varit samlade. Nästan alla har slutit upp bakom det öppna samhället, endast några få har använt explosionerna som slagträ i debatten om invandring och religion (läs muslimer). Den som talar så avslöjar dock bara sin egen nakenhet och perspektivlöshet. Saken är i första hand politisk, inte religiös.
Det öppna samhället är utsatt och sårbart. Inte ens det mest övervakade samhälle kan skydda sig mot denna typ av aktioner, oavsett om det är en galnings verk eller organiserat av fler. Vi lever med riskerna. En del av de som försöker skada oss vill att vi ska reagera så att vi överger de värderingar som vårt samhälle bygger på.
Hur terrorism ska mötas finns inga enkla eller självklara svar på. Ändå måste vi behålla fattningen, så samtalet inte förkrymps till för eller mot terrorism. Det måste vara möjligt att hålla flera tankebanor igång samtidigt. Både gällande verkningsfulla åtgärder och skydda rättstaten. Allt som rubriceras kamp mot terrorism är inte verkningsfullt, och det finns sådant som skadar rättstaten. Den här "är ni inte för oss är ni mot oss"-mentaliteten är förödande enfaldig och troligtvis också mindre effektiv som skyddsmur för medborgare, samhälle och stat.
Sammanhållningen ska handla om grunddragen i vår samhällsmodell. En viktig del av denna är pluralism och fri åisktbildning. Och precis som i vetenskap är kritisk prövning metoden att försöka komma till rätt slutsats.