I spåren av flodvågen i Asien och stormen hemma i Sverige tar sig gamla symboler och institutioner större plats på den offentliga scenen. Först var det kungen. Nu träder också försvaret fram med en ny självsäkerhet.
ÖB Håkan Syrén krävde i går besked från regeringen om hur det blir med försvarsmaktens roll vid ett terrorangrepp mot Sverige. ÖB slog fast att ett storskaligt terror-angrepp måste mötas av försvars-makten. Han menar att det därför krävs ett snabbt klargörande av militärens roll och befogenheter vid en sådan situation.
Försvarsminister Leni Björk-lund svarade att försvaret skall kunna ingripa, men tillade att frågan är hur. "Försvaret får stilla sig till efter sommaren", löd hennes besked. Då skall den nu pågående utredningen om frågan vara klar.
Plötsligt framstår försvars-makten i ett nytt ljus. Det är militärer som rycker ut och hjälper dem som drabbats av stormens effekter. Denna nygamla synlighet i samhället återskänker försvars-makten något av dess forna legitimitet. Den fungerar som en påminnelse om att det trots allt inte är så dumt att inte all militär verksamhet lagts ner. Björklund har dock samtidigt rätt när hon påpekar att stöd till samhället inte skall vara avgörande för hur försvaret utformas.
Däremot är det självklart att försvaret måste få ha en central roll i beredskapen inför hotet från terrorismen. Sedan skotten i Ådalen 1931 har frågan om militär inblandning på inrikesscenen varit tabubelagd. Därav den försiktighet som utmärker Leni Björk-lunds agerande. Det borde dock vara hög tid att Sverige kommer över denna vid det här laget urgamla, historiskt överspelade fixering.
Det handlar ju inte om att någon längre tror att svensk militär skulle mobiliseras i klasskampen mot strejkande arbetare.
Försvarsmaktens företrädare påpekar att polisens resurser inte på långt när skulle räcka till om det värsta inträffar.
Man kan tycka att ÖB Håkan Syrén överdramatiserar när han talar på ett sätt som nästan ger intryck av att Sverige står inför ett akut terrorhot. Det är knappast någon katastrof om regeringens lagändringar låter vänta på sig några månader. ÖB och försvarsmakten passar helt enkelt på och flyttar fram positionerna, nu när tillfället erbjudit sig, och det är i sig ganska naturligt.
Samtidigt kan vi inte längre lika tryggt som tidigare utgå från att Sverige alltid kommer att vara en skyddad fristad från världens turbulens. Framstår ÖB:s tal om ett storskaligt terrorangrepp mot Sverige som helt orealistiskt? Låt oss då betänka att ingen för en månad sedan kunde föreställa sig att en jordbävning i Indiska oceanens botten skulle få dramatiska, svenska återverkningar.
I den mångomtalade krisberedskapen ingår just att kunna tänka sig -- och förbereda sig -- för det som ter sig som fullständigt osannolikt under vanliga omständigheter.
ÖB Håkan Syrén tänker några steg längre fram, och drar de enda rimliga slutsatserna. Regeringen bör ta till sig budskapet.