I stället för att köpa el av de stora bolagen går man samman med grannar eller företagarkollegor och gör en lönsam investering som dessutom gynnar klimatet.
Men nu har Skatteverket beslutat att 20 000 andelsägare i kooperativ vindkraft ska betala skatt för elen. Oppositionen driver på för att ta bort effekterna av skatten, medan regeringen är splittrad. Finansminister Anders Borg säger nej till subventioner eftersom han anser att kooperativen redan i dag är tillräckligt gynnade (Ekot 12/2).
Principen att miljövänlig el ska vara skattemässigt gynnad är riktig. Producenter av miljövänlig el subventioneras i dag genom elcertifikat. Men när andelsägare i kooperativ vindkraft tvingas betala skatt går en stor del av vinsten förlorad. Om det inte finns möjlighet att få igen investerat kapital så kommer ingen att vilja investera.
Det finns dock tecken på att investeringar i kooperativ vindkraft ändå är en lönsam affär. Förklaringen är höga marknadspriser på el i kombination med låga räntor.
I lördags berättade Corren om den västgötska fastighetsingenjören Anders Petterssons lyckosamma vindkraftssatsning. På inbjudan av Kinda kommun besökte han Hycklinge i förra veckan.
Det vindkraftverk han lät bygga för tio år sedan har betalat sina egna kostnader på fem år och ger nu 30-40 procents vinst om året. För två år sedan gick han samman med några vänner och investerade i två vindkraftverk som också går med vinst.
Att de som redan gjort investeringar berättar för andra om fördelarna med kooperativ vindkraft ger förhoppningsvis ringar på vattnet. Företagare på landsbygden är en given målgrupp. Både i Kinda och i Mjölby finns ett intresse för att starta vindkraftskooperativ.
Men utbyggnaden får inte gå för snabbt. Det är viktigt att det görs ordentliga analyser av hur vindkraftsverken påverkar landskapsbilden. En stor del av kritiken mot vindkraftverk har dock privata motiv: "Jag har inget emot vindsnurrorna, men där jag bor är det olämpligt att bygga."
En storskalig satsning på vindkraft ställer krav på investeringar i reservkraftverk och stamnät. Men de stora initialkostnaderna är inget skäl att avstå. Miljövinsterna väger över.
Även om tekniken har utvecklats betydligt på senare år, är den fortfarande ganska ung. Det borde därför finnas en betydande potential för effektivisering.
I dag motsvarar vindkraftselen cirka två procent av den svenska elförbrukningen. Regeringens planer på 2 000 nya vindkraftverk på tio år är en välkommen satsning. Om en större andel av vindkraftverken än i dag drivs i kooperativ form är det också bra. Men då få inte hela vinsten ätas upp av skatter.