NÀr ryssarna gÄr för att vÀlja president pÄ söndag skulle mÄnga helst vÀlja om den sittande - Vladimir Putin. Men konstitutionen hindrar honom att stÀlla upp för omval till en tredje mandatperiod. Allt pekar pÄ att den kandidat som Putin sjÀlv pekat ut, vice premiÀrminister Dimitrij Medvedev, fÄr en majoritet av rösterna. Opinionsundersökningarna ger honom stöd frÄn 70 procent av befolkningen.
De tre kandidater som har slÀppts fram för att utmana Medvedev Àr som handplockade för att utgöra en lÀmplig kuliss. En ultranationalist, en gammelkommunist och en okÀnd liberal lÀr bli en lÀtt match. För sÀkerhets skull tar Medvedev inte risken att möta dem i nÄgra tv-debatter.
FrÄgan i det ryska valet Àr inte vem som blir president, utan hur maktbalansen kommer att fungera nÀr Putin byter roll och blir premiÀrminister.
Rysslands konstitution koncentrerar makten till presidenten. Det Àr inte Putins verk, utan drevs igenom av liberala krafter under epoken Boris Jeltsin. Liberalerna litade inte pÄ folkets urskiljningsförmÄga och fruktade att kommunisterna skulle ta makten i parlamentet. En stark president verkade tryggare. I dag har liberalerna fallit pÄ eget grepp - deras inflytande pÄ politiken Àr inte stort.
Hur Putin tÀnker agera som premiÀrminister Àr en viktig frÄga. Om han respekterar Àmbetets ramar behöver hans starka personliga stÀllning inte bli ett problem. Han kanske rent av driver igenom ökad konstitutionell makt för premiÀrministerÀmbetet, vilket kunde vara positivt för maktbalansen i framtidens Ryssland.
Men om han avser att fortsÀtta styra landet med Medvedev som marionett vore det olyckligt. SÀrskilt som det spekuleras i att Putin pÄ nytt kommer att stÀlla upp i presidentvalet 2012. Att allt för mycket makt koncentreras till samma person under en lÄng tid rymmer stora faror för demokratin.
SÀmst vore om maktskiftet resulterar i en kamp mellan den nye presidenten och en Putin som inte vill slÀppa taget. Den instabilitet det skulle leda till riskerar att öppna upp för krafter som Àr Ànnu mindre inriktade pÄ framsteg och demokrati Àn kretsen kring Putin och Medvedev.
Mycket hÀnger förstÄs pÄ Medvedev. Han Àr - precis som Putin sjÀlv nÀr han tilltrÀdde Är 2000 - ett relativt oskrivet blad. EuropavÀn, vÀlfÀrdsinriktad, marknadsliberal och samvetsgrann jurist Àr det generella omdömet.
Men kommer han att kunna stÄ emot nÀr han hamnar i konflikter med premiÀrminister Putin?
Det finns tecken pÄ att Medvedev har ryggrad. Bland annat sÀgs han personligen ha stoppat Putin frÄn att fÀngsla affÀrsmÀn och lÄta staten lÀgga beslag pÄ ytterligare bolag.
Ryssarna uppfattar inte presidentvalet som demokratiskt. Det bekymrar dem heller inte sÄ mycket. FörutsÀgbarhet, tillvÀxt och vÀlstÄnd hamnar överst pÄ önskelistan. Och det Àr dÀrför mÄnga kommer att lÀgga sin röst pÄ Dimitrij Medvedev pÄ söndag.
Man kan beklaga att demokratin inte kommit lÀngre i Ryssland. Men givet förutsÀttningarna Àr Medvedev kanske det bÀsta för landet.