Ingen vill ha högre hyra, det är begripligt.
Men konflikten som uppstått mellan Stångåstaden och Hyresgästföreningen i Linköping handlar om mer än hundralappar i hyresgästernas plånböcker.
Hyreslagen gör att allmännyttans hyror låser nivån för de privata hyresvärdarna. Allmännyttans hyror är i sin tur baserade på självkostnadsprincipen. Systemet är konstruerat för att hålla hyrorna nere - i sig en lovvärd ambition.
Men det har också ett pris att sätta marknadskrafterna ur spel. Bostadsbristen i storstäderna och miljonprogrammets ökända lågprishus hör till de negativa resultaten av den svenska bostadspolitiken.
Hyressättningen gör det till ett osäkert projekt för en privat entreprenör att bygga bostäder. När huset väl är byggt kan hyresgästerna vända sig till hyresnämnden och överklaga hyran. Utfallet beror på vad allmännyttan tar ut i hyra för en jämförbar lägenhet.
När Hyresgästföreningen motsätter sig att Stångåstaden går med vinst, påverkar det de privata bostadsbolagen. Om inte Stångåstaden får sätta sin hyresnivå så att de har råd att lägga undan pengar för framtidens upprustningar och investeringar - så får ju inte heller de privata bolagen det. Det påverkar deras resurser - och deras motivation - att bygga nya bostäder.
Låga hyror är naturligtvis bra, men om de är så låga att privata bolag inte vill bygga nytt så uppstår problem. På många håll i landet skulle det behöva byggas betydligt mer än det gör i dag.
Den svenska modellen för hyressättning är satt under press. Det snedvrider konkurrensen menar Fastighetsägarna, som har gjort en anmälan till EU. Kommissionen har tidigare underkänt det holländska systemet. I Nederländerna blev följden att allmännyttan bara får hyra ut sina lägenheter till låginkomsttagare.
Bostadsminister Mats Odell (kd) förhandlar med Fastighetsägarna, Sabo och Hyresgästföreningen i hopp om att hitta en lösning som föregriper EU:s granskning. Redan för ett år sedan försökte s-regeringen uppmuntra till nyproduktion genom friare hyressättning i nybyggda hus. Men Fastighetsägarna anser inte att förändringen var tillräcklig.
Flera utredningar av hyresmarknadens villkor pågår. En av frågorna är hur de allmännyttiga företagen ska tillämpa självkostnadsprincipen. Bör en viss avkastning - för att skapa en stabil ekonomi - ingå i självkostnaden? I dag är det oklart hur lagen ska tolkas.
Två bostadsforskare från Kungliga Tekniska Högskolan, Hans Lind och Stellan Lundström, har skrivit en uppmärksammad ny studie, Bostäder på marknadens villkor (SNS Förlag). De föreslår fri hyressättning i lediga privatägda hyreslägenheter, men inte sedan hyresgästen väl flyttat in. Ett tänkvärt förslag.
Men om friare hyressättning ska vara en positiv utveckling måste man hitta ett sätt att undvika att de kommunala bostäderna blir ett slags fattigmansboende. Det är en fråga att ta på allvar - inte minst eftersom utvecklingen mot friare hyror tycks fortsätta.