Det har bara gått några dagar sedan det historiska EU-beslutet ommedlemskapsförhandlingar med Turkiet. Men i det land där motståndet motTurkietintegrationen är som starkast och politiskt mest betydelsefullt,Frankrike, ägnar parlamentet hela sin session i dag åt frågan.
President Jacques Chirac menar att EU skulle bli mäktigare medTurkiet", men han har nästan hela sitt land emot sig. En klar majoritetav folket säger nej till turkiskt medlemskap, liksom regeringen ochstora delar av oppositionen.
Att den franska nationalförsamlingen debatterar Turkiet innan ensbläcket hunnit torka efter överenskommelsen i Bryssel i fredags, visarhur hett känslorna fortsätter att svalla. Den stora risken är attfrågan kommer att kontaminera den folkomröstning om EU:s grundlag somskall hållas i Frankrike nästa år.
Motståndarna till grundlagen är i flera fall också emot turkisktmedlemskap. De beskriver EU:s Turkietbeslut som ännu ett exempel på atteliterna inte lyssnar på medborgarna. På det sättet försöker man kopplaihop grundlagen och Turkietintegrationen.
Att just Frankrike är så mycket emot Turkiet beror i hög grad på attfransmännen inte vill dela med sig av makt. Turkiet skulle ju bli detstörsta EU-landet vid det tänkta inträdet om femton-tjugo år.
Det är synd om snäva maktkalkyler sätter käppar i hjulen för enutvidgning som både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt skulle gagnaEuropa. Fransmännens nationella egoism är inte vacker att skåda.