Med två år till nästa val och i en ny anda av samförstånd har en borgerlig fyrklöver slagit sig samman. In i det sista förs striden om storleken på de närmaste årens besparingar inom det svenska försvaret - på fredag ska försvarsminister Leni Björklund lägga fram sin proposition om försvarspolitiken för 2005-2007.
I dagarna har de borgerliga lagt ett bud som regeringen i bästa fall har förstånd att anta. I en debattartikel i Dagens Nyheter igår förordade de borgerliga en fempartilösning som innebär att regeringen måste bryta sin överenskommelse med samarbetspartierna om snålt tilltagna resurser för det svenska försvaret.
Natomedlemskap eller inte - i första hand kräver de borgerliga att Sverige ska öka sitt internationella engagemang. Behovet av fredsfrämjande insatser ökar, och mot den bakgrunden föreslås att Sverige i rask takt ska öka sitt bidrag till EU:s nya snabbinsatsstyrkor.
Men om unga människor ska riskera sina liv i fredens tjänst måste de också få bästa möjliga träning och utrustning, lyder det klockrena resonemanget.
Regeringens mål är att spara tre miljarder per år på ett försvar som just nu omvandlas från invasions- till insatsförsvar. De borgerliga anser att överenskommelsen är "provokativ" och uppskattar att högst 1,5 miljarder kan sparas per år.
Förhoppningsvis har socialdemokraterna ett visst förhandlingsutrymme inom budgetöverenskommelsen med vänsterpartiet och miljöpartiet, och förhoppningsvis väljer de att göra upp med en betryggande borgerlighet i försvarsfrågan. Annars lär socialdemokraterna vända sig till mindre pålitliga partners; sina isolationistiska och nedrustningsivrande samarbetspartier.
Det vore ett svekfullt vägval från regeringens sida. Den officiella ståndpunkten har hittills varit att varken v eller mp är betrodda när det gäller säkerhetspolitik.
Behovet av eftertanke och ansvarstagande inom försvars- och säkerhetspolitiken är mer pockande än på länge.
Ett direkt militärt hot mot Sverige kan idag tyckas avlägset. Men auktoritära och nationalistiska tendenser har tydligt förstärkts i Ryssland på senare tid. I nära grannländer, till exempel Baltikum, tilltar nervositeten över denna utveckling.
Gamla hotbilder visar sig ofta ha god överlevnadsförmåga inom svenskt försvarstänkande. Desto viktigare att försvarsuppgörelsen inte blir ett hafsverk.