Det undrar finansmarknadsminister Peter Norman (M) i en intervju med anledning av DN:s granskning av AP-fonderna, statens allmänna pensionsfonder.
Det har Norman skäl att fundera över, nu när kritiken vidgas utöver tveksamma investeringar i skattesmitande riskkapitalbolag. För trots låg eller obefintlig värdeutveckling har personalförmånerna utökats i oförminskad takt, med feta tjänstejeepar, dyra utlandsresor, champagne och konjak. Det går bra nu - för alla utom pensionsspararna själva.
Under en resa till Paris bytte till exempel Första AP-fondens vd Johan Magnusson ut det försynta taxiåkandet till hotellets mer mondäna limousineservice. I DN skyllde han bokningen på sekreteraren. Bägge två kan i alla fall trösta sig i den fria baren som hålls en gång i månaden, vars utlägg bokförs som personalvård. Helt emot reglerna, enligt Skatteverket.
Finansbranschen är en bransch där många förvaltare konkurrerar om de duktigaste ekonomerna. Med andra ord, personer som är duktiga på att få pengar att växa, kostar själva mycket pengar i löneanspråk. Det påverkar ersättningsnivåerna. Även för de statliga AP-fonderna, som verkar under samma konkurrensvillkor som andra aktörer . Så långt är allt i sin ordning.
Den logiken ställs emellertid på huvudet när räknenissarna lyfter hundra tusentals kronor i månadslön och smuttar personalvårdskonjak med fina etiketten på, samtidigt som det står stilla eller minus på kontot för pensionsspararna. Som det ser ut nu har fonderna inte lyckats bättre än värdepappersmarknaden i genomsnitt, kostnaderna inräknat.
På söndagen kallade finansmarknadsminister Norman - själv före detta vd för Sjunde AP-fonden - till möte med sina gamla vänner i AP-fondernas ledningar. Det meddelades från en av styrelserna att tjänstebilarna lämnats tillbaka.
Huruvida spritfesten för pensionspengarna nu avtar bland topparna på AP-fonderna är oklart. Klart är i vilket fall att ändamålet för den omfattande personalvården - god avkastning - knappast gett skäl för pensionsspararna själva att skåla i någon champagne.