Rapporter kommer om att strålning även har nått Sverige. Även om det inte är några farliga doser påminns vi om kärnkraftens baksida. När den fungerar är den en effektiv och miljömässigt ren energikälla men om en olycka inträffar kan den få mycket allvarliga och farliga konsekvenser.
Vi påminns, men vi vet det egentligen redan. Eller?
Opinionen i Sverige uttrycker någonting annat. Efter det som hänt i Japan har antalet förespråkare för utbyggd kärnkraft mer än halverats från 47 procent 2008 till 21 procent 2011, och 36 procent vill nu se en avveckling jämfört med 15 procent för tre år sedan. Det visade en DN-undersökning i veckan (22/3).
Opinionsvågen lockar förväntade surfare. Till exempel MP:s Maria Wetterstrand som fem dagar efter jordbävningskatastrofen skrev en lång drapa till kärnkraftsantagonismen (SvD 16/3). Men situationen göder också annan mer oväntad populism:
Den 20 februari inleddes delstatsvalen i Tyskland. Förbundskansler Angela Merkels parti CDU levde till en början upp till förväntningarna om tunga nederlag. Men så i Sachsen-Anhalt i söndags behöll CDU förvånande makten. Förklaringen tros ligga i att Merkel drabbats av plötslig kärnkraftsskepticism.
För ett år sedan kallade hon den nio år gamla uppgörelsen att fram till 2022 avveckla tysk kärnkraft för "löjlig", då Tyskland skulle hänvisas till fransk kärnkraft för att klara sitt energibehov. Det i kombination med höjda elpriser, krav på sänkta koldioxidutsläpp och ett ökat kolkraftsbehov ledde regeringen fram till det rimliga beslutet att förlänga livslängden för tysk atomkraft med tolv år. Men efter Fukushima sköts beslutet upp och istället stängdes några verk ned omedelbart.
Åtgärderna är visserligen tillfälliga men de - tillsammans med Tysklands överraskande nedlagda röst i FN:s säkerhetsråd om en flygförbudszon över Libyen - spelade förmodligen stor roll för CDU:s valsiffror. Vänstervinden mojnade helt enkelt när Merkel vände kappan efter den.
Här hemma fick länsstyrelserna i de fyra län där Sveriges kärnkraftsverk är belägna besök av civilminister Stefan Attefall (KD) i tisdags. Han ville informera sig om krisberedskapen, sades det. Den är god, blev slutsatsen. Besöken syftade nog främst till att lugna oroliga svenskar, men egentligen finns ingen anledning att känna vare sig mer eller mindre oro nu än innan Fukushima. Säkerhetsarbetet ska pågå ständigt, det är kärnkraftens existensvillkor.
På lördag är EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard gäst i Ekots lördagsintervju. En av frågorna till henne blir om EU nu måste tänka om beträffande kärnkraft som ett medel mot unionens koldioxidutsläpp. Förhoppningsvis blir hennes svar nej.