Alliansens linje - att arbete och integration går hand i hand - förpliktigar till handling. Med instegsjobben har ett stort steg tagits i rätt riktning. De innebär subventioner åt den som anställer nyanlända invandrare samtidigt som de pluggar svenska.
Att det är bra för integrationen inser till och med frispråkiga socialdemokrater som Anders Lago, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. Det framkom vid en konferens i Studieförbundet Näringsliv och Samhälles regi förra veckan, där integrationsminister Nyamko Sabuni (fp) diskuterade ny forskning om arbete och integration med bland annat Lago.
I dagsläget ligger Sverige i botten av den europeiska ligan när det gäller hur många utlandsfödda som har arbete. Det är svårt att ge några enkla förklaringar till varför det är så.
En ny undersökning av Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth visar att jobbsökande med utländska namn långt ifrån alltid sorteras bort. När samma ansökan skickades in med två olika namn kallades sökanden med svenskt namn till 29 intervjuer på 100 sökta jobb, sökanden med arabiskt namn till 20 intervjuer.
Företag med fler än 20 anställda gjorde ingen skillnad mellan ansökningarna.
En granskning av löner och utbildning gjord av Rooth och Olof Åslund visar att det för invandrare, precis som för svenskar, finns ett starkt samband mellan hög utbildning, goda språkkunskaper och hög lön.
Det finns alltså skäl att ifrågasätta bilden av högutbildade invandrare som chanslösa på arbetsmarknaden. Tvärtom är utbildning den säkraste vägen till jobb och hög lön - även för invandrare.
Andra möjliga orsaker till invandrarnas utanförskap antyddes på konferensen. Att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden för dem som i flera år stått utanför är välkänt - och gäller oavsett etnisk bakgrund.
En faktor som är mindre utforskad är vilken betydelse de höga svenska ingångslönerna har. Kanske är trösklarna till arbetsmarknaden alltför höga?
Säkert ligger en del av svaret i den forskning som Yves Zenou bedrivit i USA, England och Sverige. Den pekar på den makt som sociala normer har över individens val.
Segregerade bostadsområden där arbetslöshet och dålig kontakt med det övriga samhället är vanligt skapar onda cirklar. Utanförskapet kan då bli en del av individens identitet och hindra människor från att satsa på utbildning.
Enligt Zenou är bostadssegregationen nyckeln till hela frågan.
Mer behöver göras på det området. Att regeringen hjälper dem som bor i invandrartäta förorter att få banklån för att köpa sin lägenhet är bra - men det räcker inte.
Regeringen och integrationsminister Sabuni färdas i rätt riktning. Men det skadar inte om de lägger på ett kol.