Vad som länge såg ut som en lång och framgångsrik spurt av Mitt Romney klingade av den sista veckan innan valet och stannade tillslut i ingenting. Av alla delstater Barack Obama vann 2008 lyckades Romney bara vinna tillbaka två. Trots att Obama blev den första presidenten i modern tid att blir omvald med lägre stöd än när han först blev vald var republikanernas segrar i Indiana och North Carolina långt ifrån tillräckligt för att ta hem valet.
Mitt Romneys försök att lansera sig själv som en ekonomisk guru, utvald att få landets långsamma återhämtning att ta fart gick inte hem hos tillräckligt många. Betydlig fler kände att det rätta var att ge Obama chansen i fyra år till. Tack vara stort valdeltagande bland minoriteter och unga får han stanna i Vita Huset.
Inte heller i kongressen blir det någon förändring. Demokraterna behåller majoriteten i senaten och republikanerna i representanthuset. Det innebär att risken för att det dödläge som paralyserat amerikansk politik de senaste åren fortsätter att råda. Här har den omvalda presidenten mycket att bevisa. Det är lätt att tro att den amerikanske presidenten är en vald envåldshärskare som får fyra år på sig att styra som han vill. Men så är inte fallet.
Har presidenten inte en bra relation till kongressen och ledare i båda partierna får han svårt att bedriva någon politik. När Barack Obama valdes 2008 hade demokraterna majoritet i kongressens båda kamrar. Detta använde han till att trumfa igenom sin sjukvårdsreform utan stöd från en enda republikan (och ett par demokrater). Att negligera byggandet av politiska allianser över partigränsen straffade sig. När republikanerna övertog majoriteten i representanthuset efter mellanårsvalen 2010 tog man "hämnd" genom att obstruera presidentens politik.
Efter veckans förlust kommer republikanerna att slicka sina sår. Risken finns att de sluter sig ännu mera. Det är nu upp till Obama att visa sig storsint och sträcka ut en försonande hand till sina besegrade motståndare. Bara så kan han uppfylla sitt fyra år gamla löfte om att ena USA.
För det saknas knappast utmaningar. Den höga arbetslösheten krymper, men långsamt, budgetunderskottet är större än i Grekland och statskulden har skenat de senaste åren. Redan vid årsskiftet väntar det så kallade "budgetstupet" en överenskommelse som kommer vinna kraft om ingen annan överenskommelse fattas innan dess. Budgetstupets kombination av stora skattehöjningar och små nedskärningar väntas hota den ekonomiska återhämtningen.
Tiden är kommen för Barack Obama att visa sin storhet. Gör han inte det kommer både USA och resten av världen att ha fyra svåra år framför sig.