Den medicinska utvecklingen skapar nya möjligheter, men ställer också högre krav på både vårdpersonal och patienter att vara välinformerade och förhålla sig till etiska frågeställningar.
Corren har tidigare påpekat hur den nya fosterdiagnostiken, som kan minska antalet missfall orsakade av fostervattenprov, också ställer höga krav på vårdpersonalens förmåga att informera. En litteraturöversikt från statens beredning för medicinsk utvärdering visar att informationen ofta inte når fram, och att det är särskilt svårt att få blivande föräldrar att förstå att så kallade kub-tester och nupp-tester bara ger en sannolikhetsbedömning för kromosomavvikelse - inte en definitiv diagnos.
Därför är det upprörande att det finns läkare som sprider desinformation. Henrik Almkvist, chefsöverläkare i Stockholms läns landsting, säger i en debatt i P1 Morgon (20/11) att kub-test är lika säkert som fostervattenprov, men utan riskerna, och att gravida kan ta ställning till abort bara utifrån kub-testet.
Sanningen är att kub-testet är en utmärkt metod för att lugna oroliga gravida med låg risk, så att de inte i onödan gör ett riskfyllt fostervattenprov. För de kvinnor där kub-testet visar en hög sannolikhet för kromosomavvikelse är det fortfarande bara fostervattenprov som kan ge ett säkert besked om fostret har en kromosomavvikelse och i så fall vilken.
Denna information till de gravida måste vara glasklar. Fosterdiagnostik handlar om att ge förutsättningar för välinformerade val.
Då måste informationen vara rätt.