Snart kommer det där orangea kuvertet som många av oss öppnar med ett stort frågetecken i ansiktet. Pensionskuvertet.
Tyvärr sitter frågetecknet ofta kvar långt efter det att innehållet i kuvertet hamnat i pappersåtervinningen.
Vad en person beräknas få i pension, hur det beräknas - och inte minst vad man kan göra för att påverka resultatet - har blivit komplicerat. Det är synd, eftersom en av tankarna med att göra om pensionssystemet i slutet av 1990-talet var att medborgarna skulle ta större ansvar. Viljan att ta ansvar finns säkert, men informationsflödet är ohanterligt.
Många har fyra delar i sin pension: Statlig inkomstpension, premiepension, tjänstepension och eget pensionssparande.
Inkomstpensionen kräver inga beslut - men de andra tre pensionsformerna gör det. Räntefonder eller aktiefonder - och i så fall vilka? Frågan ska besvaras tre gånger och med olika fondalternativ. Om man senare vill öka eller minska sitt risktagande - ja, då blir det en del jobb.
Det borde vara möjligt att samordna de tre, så att man kan administrera sina fonder gemensamt.
Varje löntagare får premiepension. PPM-valet kan påverka den slutliga pensionen med tusenlappar varje månad. Tyvärr är det svårt att orientera sig i PPM - det konstaterades i en utredning 2005. Sedan dess har inte mycket hänt.
Störst skillnad kan valet göra för de unga. Ändå var det bara 7,5 procent av de som började tjäna egna pengar som gjorde ett aktivt val 2006.
De förslag som PPM har tittat på för att lösa problemet går tyvärr i fel riktning.
För att förenkla vill man begränsa antalet fonder. Men det man borde göra är att se över hur informationen presenteras. Ungdomar klarar utmärkt att söka bland miljarder webbsidor med Google. Nog skulle de klara att söka bland 800 fonder om man gav dem rätt verktyg?
Vad fondavgiften innebär i reda pengar får man ingen hjälp att räkna ut. Aktiefonderna i PPM kostar mellan 0 procent och 1,87 procent. Hur stor skillnad gör det efter 20 år? Pedagogiskt är inte ordet för hur PPM:s webbtjänst är upplagd.
I stället för att stimulera till val vill PPM göra tvärtom. Oavsett hur stor summan är på kontot får man bara välja fem fonder. För den som både vill säkra en del av kapitalet och satsa en del med hög men utspridd risk är det för lite. Dessutom vill PPM att den som byter fonder mer än fyra gånger per år ska betala en extra avgift.
Man ska naturligtvis inte underskatta svårigheterna: Det rör sig om att administrera 267 miljarder kronor fördelade på 5,8 miljoner svenskar (januari 2007). Men det anger också hur angeläget problemet är. Om värdeutvecklingen kan förbättras med bara någon procent om året handlar också det om miljarder - rakt ner i fickorna på framtidens pensionärer.
Finansmarknadsminister Mats Odell har dröjt med besked om PPM:s förslag. Kanske är det för att han funderar på en bättre lösning?
Låt oss hoppas det.